Blogginlägg

Han låter musiken tala för sig själv

Expressen 13/10 1975.

Traffic-medlemmen Dave Mason var som soloartist tidigt en stor favorit hos mig. Duettskivan med Cass Elliott (1971) var en pärla liksom soloskivor som ”It’s like you never left” (1973), där bland annat George Harrison gästar, ”Dave Mason” (1974) och skivan som släpptes i samband med Sverigebesöket i september 1972, ”Split coconut”.
   Vi var ett gäng fantaster från Örebro som åkte upp till Stockholm och ett regnigt Gröna Lund för att njuta av en förhållandevis fin konsert. Så bra det nu kan bli utomhus på ett tivoli. Den så kallade recensionen innehöll mycket historia och artistdetaljer.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 17/9 1975.

DAVE MASON
Gröna Lund, Stockholm 13 september 1975

Dave Mason, engelsman nu boende i USA sedan 4-5 år tillbaka, har tillhört popsocieteten i åtta år. Det var i september 1967 som han blev medlem av Traffic, som många betraktar som Stevie Winwoods grupp. Men gitarristen hette Dave Mason och skrev deras andra singel ”Hole in the my shoe” innan han i slutet på året lämnade Traffic.
   Han producerade en skiva med Family, gjorde en egen singel innan han i mars 1968 var tillbaka i Traffic. På gruppens andra LP förekommer den komposition som Mason blivit mest känd för, ”Feelin’ alright”. En låt som gjorts av ett flertal artister. Joe Cocker har kanske gjort den mest känd. I övrigt har det blivit en så kallad popstandard.
   Traffic hade dock svårigheter och i december 1968 splittrades den första uppsättningen av gruppen. Mason turnerade under 1969 med Delaney & Bonnie och var 1970 ett tag medlem av Eric Claptons Derek & the Dominoes innan hans första solskiva ”Alone together” kom ut samma år. Innehåller Mason-klassiker som ”Only you know and I know” och ”Look at you, look at me”.
   Gjorde våren 1971 en skiva med den nu bortgångne Mama Cass Elliott från Mamas & Papas. Sommaren samma år återupplivades tillfälligt Traffic för en turné som resulterade i liveskivan ”Welcome to the canteen”.
   I slutet på 1971 kom ”Headkeeper” som vad menad som en dubbel-LP men genom en schism med Masons amerikanska skivbolag blev det en enkel-LP. Ena sidan live, andra sidan studioinspelad. Bråk med skivbolaget gjorde att det blev tyst om Dave Mason i nästan två år innan han sommaren 1973 skrev på för CBS.
   Under tiden släppte hans gamla amerikanska skivbolag ut ytterligare en live-LP, ”Dave Mason is alive”. Engelska skivbolaget Island sammanställde ”Scrapbook” som täcker det mesta Mason gjort på skiva från 1967 till 1971- Rekommenderas.
   Det blev alltså något av en comeback för Dave Mason med LP:n ”It’s like you never left” hösten 1973. En underbar skiva där han visar sig som mästare på både akustisk och elektrisk gitarr. Förra året kom ”Dave Mason” som visade att det inte var någon engångsföreteelse med comeback-framgångarna. En magnifik version av Dylans ”All along the watchtower” toppar den i övrigt jämngoda skivan.
   Dave Mason Band befinner sig just nu på en Europaturné och jag hade det stora nöjet att avnjuta den dryga timmen långa konserten på Gröna Lund i lördags. De yttre förutsättningarna var odrägliga, kylslaget och regnigt och därmed tunna åskådarled, Men inte desto mindre angenämt genomförde Dave Mason och hans mannar en i mitt tyckte perfekt show.
   Dave Mason tillhör den där till synes lilla skaran, Stephen Stills är en annan, popfolk som låter musiken tala för sig själv. En sympatisk musiker som omger sig med tre-stjärniga musiker: Rick Jaeger, trummor, Gerald Johnson, bas, Jim Krueger, gitarr, och Jai Winding, keyboards.
   Dave kan konsten att spela högt men ändå variationsrikt. Vem förresten tar idag fram en akustisk gitarr på en utescen? De flesta använder mer wattantal än de orkar med.
   Tack, Dave Mason, det är sådana som du som inte gör någon orolig för vad 80-talet har att erbjuda i form av populär musik.

Trolig setlist:
01. Feelin' alright
02. Waitin' on you
03. Split coconut
04. Show me some affection
05. World in changes
06. Every woman
07. Look at you, look at me
08. Headkeeper
09. All along the watchtower
10. Gimme some lovin'
11. Bring it on home to me
12. Only you know & i know

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.