Blogginlägg

Stiff-bonus: Live Stiffs live

VARIOUS ARTISTS: ”Live Stiffs live” (Stiff GET 1)
Release: 17 februari 1978

Stiff Records var de första åren som sagt som en hel familj. Vilket fick till följd att Jake Riviera och Dave Robinson, cheferna, sommaren 1977 bestämde sig för att genomföra en paketturné i en och samma buss med sina största stjärnor och med de artister som fortfarande fanns kvar och inte redan hade lämnat bolaget. Det blev en historiskt sett fantastisk lineup med Elvis Costello, Ian Dury, Nick Lowe, Wreckless Eric och Larry Wallis.
   Robinson och Riviera hade arrangerat paketturnér tidigare, som exempelvis Naughty Rhythms tour 1975, för artister som de var managers åt innan de skapade Stiff.
   Costello och Dury var kanske de största namnen men konserterna var demokratiskt organiserade vilket gjorde att ordningen på artisternas uppträdanden ändrades för varje konsert. Ingen var ständigt uppvärmare och ingen var ständigt finalartist. Dock avslutades varje konsertkväll med alla artister på scenen och en obeskrivligt spontan version av Durys låt ”Sex & drugs & rock & roll”.
   ”Live Stiffs live” innehåller flera unika ögonblick. Låtar som artisterna aldrig har givit ut varken förr eller senare men den största överraskningen är väl att Wreckless Eric INTE fick chansen att framföra ”Whole wide world” på skivan.
   Förhållandet mellan Riviera och Robinson var alltid ansträngt under det dryga år de ledde Stiff tillsammans. Två färgstarka profiler som drog åt olika håll och när Stiff-turnén 1977 hade avslutats tog Riviera i november 1977 med sig Costello, Lowe och The Yachts och placerade artisterna på skivbolaget Radar.

20 konsertplatser, 21 konserter (två samma dag i Salford) från 3 oktober (en måndag i High Wycombe!) till 28 oktober (stor final på klassiska Lyceum i London!).
   Inspelningarna till liveskivan gjordes på tre platser, 18 oktober i Norwich, 22 oktober, och avslutningskvällen 28 oktober på Lyceum i London. Knappt fyra månader senare släpptes ”Live Stiffs live” på skiva med prislappen ”ONLY 2.99 R.R.P.” tryckt på omslaget. Skivan återutgavs 1980 på lågprisetiketten Music For Pleasure med ett annat omslag.
   Turnén i sin helhet:
   Måndag 1977-10-03 High Wycombe, Town Hall
   Tisdag 1977-10-04 Aberystwyth, University
   Torsdag 1977-10-06 Bristol, Exhibition Centre
   Fridag 1977-10-07 Bath, University
   Lördag 1977-10-08 Loughborough, University
   Söndag 1977-10-09 Middlesborough, Town Hall
   Tisdag 1977-10-11 Liverpool, Empire Theatre
   Torsdag 1977-10-13 Glasgow, Apollo Theatre
   Fredag 1977-10-14 Sheffield, Polytechnic
   Lördag 1977-10-15 Leeds, Universitiy
   Söndag 1977-10-16 Croydon, Fairfield Hall
   Tisdag 1977-10-18 Norwich, University Of East Anglia
   Onsdag 1977-10-19 Brighton, Top Rank Suite
   Fredag 1977-10-21 Salford, University (tidig show)
   Fredag 1977-10-21 Salford, University (sen show)
   Lördag 1977-10-22 Leicester, University
   Måndag 1977-10-24 Rochdale, Champness Hall
   Tisdag 1977-10-25 Birmingham, Town Hall
   Onsdag 1977-10-26 Cardiff, Top Rank Suite
   Torsdag 1977-10-27 Wolverhampton, Civic Hall
   Fredag 1977-10-28 London, Lyceum Ballroom

Låtarna:
   1. Nick Lowe's Last Chicken In The Shop: I Knew the Bride (when she used to rock and roll) (Nick Lowe)
   Det här är den första officiella Nick Lowe-versionen av hans egen låt på skiva. Den dök första gången upp på skiva med Dave Edmunds på albumet ”Get it” i april 1977. Edmunds finns också med i kompbandet här som i övrigt består av Larry Wallis, gitarr, Terry Williams, trummor, Pete Thomas, trummor, och Penny Tobin, keyboards.
   2. Nick Lowe's Last Chicken In The Shop: Let's Eat (Nick Lowe)
   Det här är väl ett typiskt snabbjobb till hårt rockig låt av Lowe. Därför är det väl inte så konstigt att Lowe varken förr eller senare har givit ut eller framfört låten. Ändå förekommer låten på tributeskivan ”Lowe profile” där den tolkas av Monkey Bowl.

   3. Wreckless Eric and The New Rockets: Semaphore Signals (Wreckless Eric)
B-sida till ”Whole wide world” (som alltså inte finns med på den här skivan) som släpptes på singel i augusti 1977. Eric kompas av Davey Payne, saxofon, Denise Roudette, bas, och Ian Dury, trummor.
   4. Wreckless Eric and The New Rockets: Reconnez Cherie (Wreckless Eric)
   I oktober 1977, när den här turnén gick av stapeln, var “Reconnez Cherie” ännu inte utgiven på skiva. Den släpptes först i februari 1978 som Wreckless Erics andra singel.

   5. Larry Wallis' Psychedelic Rowdies: Police Car (Larry Wallis)
   “Police car” var Wallis enda singel och enda hit på Stiff. Och släpptes på singel på turnéns sista(!) dag, 28 oktober. Bandet som kompar Wallis är exakt identiskt med bandet bakom Nick Lowe här ovan.

   6. Elvis Costello & The Attractions: I Just Don't Know What to Do With Myself (Burt Bacharach-Hal David)
   Innan turnén hade Costello släppt tre singlar men väljer här att göra en cover. Det är en överraskning. Och valet av cover är en ännu större överraskning. Som ny spännande engelsk poprockartist med främst egna låtar på repertoaren är det givetvis förvånansvärt att Costello plockar upp en popschlager från 60-talet. Låt vara att ”I just don’t know what to do with myself” är en exemplarisk ballad.
   Första versionen av Burt Bacharachs låt gjordes av den amerikanske r&b-sångaren Tommy Hunt 1962 (Secpter 1236) och producerades av Jerry Leiber och Mike Stoller och arrangerades av just Bacharach. Två år senare fick Dusty Springfield en hit med låten i England och först 1966 fick Dionne Warwick en hit i USA med samma Bacharach-arrangemang.
   Med facit i hand var det kanske inte så märkligt att Costello plockade upp en Bacharach-låt. 1998 gjorde Costello och Bacharach en alldeles utmärkt skiva tillsammans, ”Painted from memory”.
   7. Elvis Costello & The Attractions: Miracle Man (Eric Costello)
Costellos andra bidrag till liveskivan är däremot en känd redan utgiven låt. Hämtad både från albumet ”My aim is true” och b-sidan till ”Red shoes”, Costellos tredje singel. En liveversion av ”Miracle man” (inspelad i augusti 1977) skulle också förekomma på b-sidan till ”Watching the detectives” som släpptes som singel mitt under Stiff-turnén. Costellos Attractions bestod redan här av Steve Naive (som han stavas på skivomslaget), keyboards, Pete Thomas, trummor, och Bruce Thomas, bas.

   8. Ian Dury and the Blockheads: Wake Up and Make Love With Me (Ian Dury-Chaz Jankel)
   Albumlåt med Dury från det just då utgivna ”New boots and panties”. Namnet på kompbandet uppfanns under Stiff-turnén. Presentatören Kosmo Vinyl kallade Durys band för olika saker olika kvällar men fastnade till slut för Blockheads som här bestod av John Turnbull, gitarr, Charley Charles, trummor, Norman Watt-Roy, bas, Chaz Jankel, gitarr, Micky Gallagher, keyboards, och Davey Payne, saxofon.
   9. Ian Dury and the Blockheads: Billericay Dickie (Ian Dury-Stephen Nugent)
   Ännu en albumlåt skriven tillsammans med amerikanen och gitarristen Stephen Nugent, som skrivit flera låtar tillsammans med Dury och numera är chef på Anthropology Department på Goldsmiths College, University of London.

   10. All: Sex + Drugs + Rock + Roll + Chaos (Ian Dury-Chaz Jankel)
   En underbart kaotisk final på konserterna men också på den här skivan.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.