Blogginlägg

"The quiet one" har tystnat

"THE QUIET ONE", som genom åren blev George Harrisons ödmjuka devis, har definitivt tystnat. En mångårig kamp mot flera former av cancer och ett riktigt ruskigt överfall i sitt eget hem, krävde till slut sin man. 58-årige George avled i torsdags kväll i Los Angeles. Och antalet överlevande Beatles-medlemmar decimerades därmed till endast två.
   Han var alltid minstingen i världens största popband. Men efter Lennon och McCartney rankades George som självklar trea. Hans insatser var dock begränsade, hans bidrag till skivorna var få och han hade små möjligheter att påverka. Hans största roll blev istället att medla mellan bandets stora profiler, John och Paul, när det mot slutet av karriären alltmer lutade åt konflikt och meningsskiljaktigheter.
   I TAKT MED att Beatles gick från en enhet till fyra olika individer växte Georges självsäkerhet och han kom att skriva några av Beatles största evergreens, "While my guitar gently weeps", "Something" och "Here comes the sun". Så det var inte överraskande George som blev den förste Beatles-medlemmen som gav ut soloskivor.
   Låt vara med starkt experimenterade album som indiska "Wonderwall Music" och elektroniska "Electronic sounds". Men 1970, ett halvår efter Beatles officiella sammanbrott, var det George Harrison som chockade popvärlden med ett osedvanligt genomarbetat trippel-album, "All things must pass", som med singeln "My sweet lord" som draghjälp blev en storsäljare.
   EFTER DEN MÄSTERLIGA solodebuten skulle det bara gå nedåt för George, både konstnärligt och kommersiellt. Hans ökade intresse för orientalisk religion gjorde honom mystisk och mytisk. Och musikaliskt hade han, frånsett några sporadiska glädjeämnen, svårt att upprepa hitsen. En katastrofal turné 1974, en domstol fastslog att han hade stulit riffen till "My sweet lord" och några anonyma soloskivor gjorde att han drog sig tillbaka 1982 från musikvärlden.
   Hans intresse för formel 1 och film var under några år större och viktigare. Hans filmbolag Handmade Films producerade några riktigt uppmärksammade långfilmer, ofta med Monty Python-medlemmar i ledande roller, och hans musikkarriär var i stort sett nedlagd när han träffade Jeff Lynne 1987.
   Resultatet blev en ofattbart mogen och stark LP, "Cloud nine", och ur samarbetet med Lynne föddes supergruppen Traveling Wilburys, med George, Lynne, Bob Dylan, Roy Orbison och Tom Petty.
   George gjorde aldrig något mer soloalbum, fast snacket pågick i många år, men ännu en Wilburys-skiva och Beatles fantastiska återkomst 1995, med teveprogram och Anthology-skivorna, gav George åter en plats i rampljuset, något han dock aldrig strävade efter. George Harrison var aldrig den hippaste Beatles-medlemmen att ha som idol men någon gång vid något tillfälle har vi nog alla uppskattat hans coola, dämpade och finurligt humoristiska drag.
   SJÄLV KOPIERADE JAG delar av hans autograf (H:et) när jag började skriva under olika saker. Det kanske inte blir så tyst efter George Harrisons död men det tar nog inte så lång tid innan vi saknar hans väldigt speciella slidegitarr, hans personligt präglade sånger och hans storhet som omtänksam medmänniska.

/ Håkan

Johan S 25/11: En riktigt gammal favorit!...

Björn 21/11: Hej Håkan! Som jag läser det har du inte blandat ihop något. "Geordie-sånga...

Peter 17/11: Haha, keep up the good work!...

Peter 17/11: Nu har du nog blandat ihop det... Brian Johnson sjöng inte i Guns´n Roses, men...

Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...

Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...

Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...

per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...

Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...

Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.