Blogginlägg

Karin Wistrand i ett lycksaligt musikaliskt rus.

Postad: 2008-06-11 07:23
Kategori: Live-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 10/6 2008.

KONSERT
Karin Wistrand
Mitt Andra Hem, Örebro 8/6 2008
Konsertlängd: 21:19-22:31 (72 minuter)
Min plats: ca 6 m rakt framför scenen.


På 80-talet, mitt under Lolita Pops storhetstid, brukade jag kalla Karin Wistrand för ”Världens bästa sångerska – från Örebro”. Hälften på allvar hälften på skämt visserligen men hon hade sådana tunga kvalitéer att hon på den tiden distanserade de allra flesta i Sverige och jämförelser fick sökas utanför landets gränser.
   Där har vi minnet och nostalgin, som det pratades mycket om på Mitt Andra Hem innan konserten på söndagskvällen, men nu är nu och då räcker inte några gamla framgångar som bevis.
   Den plötsliga engångsföreteelsen med en solokonsert med Karin hade väl inte marknadsförts tillräckligt ty det var en begränsad skara fans och bekanta som packade in sig på den trånga och mörka krogen i söndagskväll. Hennes band för kvällen var i stort sett hämtat från det Jeremias Session Band som Staffan Ernestam annars leder. Staffan dök också upp och spelade några låtar, med Karin på sång, från deras kommande skiva.
   Det vilade lågbudget över själva arrangemanget, ljud och ljus var av det knapphändiga slaget, men ur artist och band strömmade det ren och skär kvalité och spontan spelglädje. Som tillsammans med Karin Wistrands nästan omänskliga rutin resulterade i ett lycksaligt musikaliskt rus.
   Genomgående sittande gav bandet allt i såväl Karins 15 år gamla svenska låtar, några få Lolita Pop-låtar plus tre-fyra covers. Det blev en minst sagt anspråkslös konsertkväll av mycket hög musikalisk klass. Inte minst tack vare bandets lyhörda briljans och självklara samspel.
   Karin Wistrands sensationellt korta solokarriär runt 1993 har vi nästan glömt men flera låtar på den syntetiskt producerade skivan står sig fortfarande. Det fick vi höra när låtar som ”I gräset”, ”Det var bara solen”, ”Ge mig en sidenklänning”, ”Ta mig med” och ”Igenom dig” gav ryggrad åt konsertrepertoaren som pendlade mellan mjuk rock och rebellisk country och mellan det svenska språket och amerikanska.
   Lolita Pop-låtarna, som några i publiken ville höra mer än någonting annat, var i minoritet men framstod, när jag nu sammanfattar konserten, som små ädla guldkorn. Och då handlade det inte om nostalgi eller upprepning. Flera låtar var omarrangerade, exempelvis framfördes ”Långa tåg” i avslappnad sambatakt, och den mycket skicklige steelgitarristen Clas Olofsson tog de gamla låtarna på helt nya spännande vägar.
   Största favoriten blev ”Precious you”, en av topparna på Lolita Pops sista skiva, som på Mitt Andra Hems minimala scen växte ut till en gospelintensiv pärla. Naturligtvis var det också en ynnest att få uppleva Karin Wistrand nosa på Patsy Cline-country, en Steve Earle-låt eller den slutliga finalen i Dwight Yoakams ”What do you know about love”.
   Så dags, efter drygt 70 minuters underhållning, hade Karin Wistrand motsvarat alla små och stora förväntningar.

Karin Wistrands låtar:
Igenom dig
Det var bara solen
Långa tåg
Ta mig med
Come to me
Just give me something (??)
I fall to pieces
Walkin’ after midnight
Promise you anything
Precious you
I gräset
Längtan är en fågel
En sommarvän

Extralåtar
Serenad
Ge mig en sidenklänning
What do you know about love

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (414)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (114)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Juni 2008 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30            

TuffeTom 8/07: Beklagar Johan S. Jag missade ditt inlägg. Blev ju en kopia av det du redan s...

TuffeTom 8/07: Håller med om att debuten som soloartist var mycket bra. Men möjligen har du m...

Hans Schönning 4/07: Borde förstått det. Dina texter är alltid underhållande. Vi är ganska svältfödda...

Hans Schönning 3/07: Första Young-albumet kom 1969 och sålunda 50 år sedan. Inte 40 som du felatigt s...

Johan S 1/07: Hmm, måste nog protestera lite mot slutstycket. Henley har ju inte gjort så mång...

Mats 19/06: Jag var också där, på Olympen i Lund. Minns förbandet Tom Petty & The Heartbreak...

Mats 19/06: Hej, Bra och intressant som det mesta du skriver måste dock protestera när du sk...

Perre 7/06: Klockren analys av plattan som i mitt tycke är hans starkaste ögonblick Konsert...

Jan Lennell 3/06: Tack för en intressant redogörelse för ett fantastiskt album. Hörde det första g...

Björn Pettersson 31/05: Minnet är gott men kort, Tom Petty var förband vid konserten 1977😔...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.