Blogginlägg från 2017-09-06
Vilken imponerande styrkedemonstration!
Foto: Stefan Wallgren
EFTER DIRE STRAITS UPPMÄRKSAMMADE OCH FRAMGÅNGSRIKA debut 1978 var hajpen kring bandet stor året efter. Det som skulle bli bandets första Sverigebesök i maj 1979, i samband med release av bandets andra album "Communiqué", sköts på framtiden då Mark Knopfler och trummisen Pick Withers blev engagerade för att medverka på Bob Dylans album "Slow train coming".
Sverigebesöket ställdes alltså in genom ett svensk skivbolags försorg hamnade jag tillsammans med ett gäng skribenter från bland annat Expressen, Veckorevyn, GT och Sydsvenska Dagbladet på en resa till Pink Pop-festivalen i Holland. Jag har beskrivit den resan i den här artikeln. Där fick jag uppleva Dire Straits på nära håll, intervjuade bland annat Mark Knopfler och skrev också en lång text om det jag upplevde på scen.
När Dire Straits till slut kom till Sverige, i november 1979, satsade skivbolaget återigen stort på marknadsföringen kring bandets första spelning i det här landet, i Lund, och jag var på plats där också. Fick efter konserten, som jag recenserar nedan, skjuts till Malmö, färjan till Köpenhamn och ett rum på klassiska hotellet Plaza där det blev stort intervjumöte dagen efter.
I recensionen nämner jag tre nya låtar i bandets repertoar och påstår att "Solid rock" är en kommande planerad singel men så blev det aldrig. Låten släpptes på Dire Straits tredje album "Making movies" (1980). "Twisting by the pool" skulle dröja ännu längre innan den kom på skiva, ep:n "ExtendeddancEPlay" (1982) och någon konventionell studioinspelning av "What's the matter, baby", David Knopflers enda låtbidrag till Dire Straits-repertoaren, skulle aldrig se dagens ljus. Däremot finns den utgiven på liveskivan "Live at the BBC" (1995).
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 24/11 1979.
DIRE STRAITS
Olympen, Lund 17 november 1979
Dire Straits är på scen en imponerande styrkedemonstration. Inte bara för att gruppen, och då främst gitarristen Mark Knopfler, lyckas reproducera sitt vinnande sound från skivorna utan också lägger ner så pass mycket energi i och kring sina kända låtar att konserten blev en enorm framgång.
Från den magiska inledningen då Mark Knopfler knyter högernäven innan han introducerar "Down to the waterline" på sin röda Fendergitarr till slutet på "Southbound again" i första extraomgången. Trummisen Pick Withers lyfte en meter innan han klämde in sista slaget.
Då stod 2500 åskådare upp på sina stolar i Olympens idrottshall i Lund och gav gruppen sin fullkomliga hyllning. Bandet återvände ytterligare en gång till scenen för att göra "Setting me up" och nya "Twisting by the pool" i rockigt arrangemang för att sedan försvinna till de inspelade tonerna av deras nya och kommande hitlåt "Solid rock".
Det var inledningen och avslutningen på den första konserten i en av årets mest uppmärksammade och efterlängtade Sverigeturnéer.
Däremellan presenterade Dire Straits en behändig rockmusik som har kvar sina musikaliska värden. Mycket tack vare en särklassig ljudanläggning. Ljudet var den här kvällen något av det bästa jag någonsin hört.
Material till konserten hämtades huvudsakligen från bandets två mycket framgångsrika skivor och det var med tillfredsställelse jag iakttog hur låtarna hade intensifierats utan att arrangeras om eller tappa sin originalitet.
Det märks i låtar som "Once upon a time in the west", "Angel of mercy", "Portobello Road" och den givna topplåten "Sultans of swing" som naturligtvis fick hela publiken på fötter. I "Singlehanded sailor" och "Follow me home" var stämningen nattklubbsrökig när Mark stod i det blåkalla strålkastarljuset och delade med sig av sin värme och känsla.
Men Dire Straits är inte den egotripp som många vill göra den till. Mark sjöng och stod oftast i centrum med sin karaktäristiska sologitarr men den trippen vore omöjlig utan brorsan Davis på kompgitarr som gav soundet dess möjligheter.
Bandets kompsektion var bland det tätaste jag har upplevt. Pick Withers, en fantasirik trummis, och John Illsleys inte märkvärdiga men betydelsefulla bas.
Konserten innehöll tre nya låtar som alla är rockigare än något bandet har gjort tidigare. Det är åt det hållet bandet tittar när de letar förnyelse och nytt sound inför den viktiga tredjeskivan.
"What's the matter baby", som David har varit med och gjort, och "Solid rock", den nya planerade men ej släppta singeln, är två klassiker medan "Twisting by the pool" är anonym hårdrock eller åtminstone parodi på detsamma. Här fick Mark Knopflers gitarr en distinkt ton. Som inte är så originell men mycket effektiv. Därför borde "Solid rock" bli den hit den förtjänar.
För Dire Straits är bäst bland det mest populära just nu.
1. Down to the Waterline
2. Six Blade Knife
3. Once Upon a Time in the West
4. Lady Writer
5. Single Handed Sailor
6. News
7. Lions
8. Sultans of Swing
9. Wild West End
10. Portobello Belle
11. In the Gallery
12. News
13. What's the Matter, Baby?
14. Follow Me Home
15. Angel of Mercy
16. Solid Rock
17. Where Do You Think You're Going
Extralåtar:
18. Water of Love
19. Southbound Again
Extra extralåtar:
20. Setting Me Up
21. Twisting by the Pool
Aftonbladet 18/11 1979.
Dagens Nyheter 18/11 1979.
Expressen 18/11 1979.
Svd 19/11 1979.
/ HÃ¥kan
| << | September 2017 | >> | ||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | 3 | ||||
| 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
| 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
| 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
| 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker.
Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress.
Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt.
E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: