Blogginlägg från 2017-03-18

Nikolas närvaro lyfte traditionen

Alla bilder: Anders Erkman
TULLAMORE BROTHERS
Clarion Hotel, Örebro 17 mars 2017
Konsertlängd: 21:35-23:31 (116 min)
Min plats: Stående i massan ungefär 8 m till höger om scenen.

Det började med en liten oskyldig rundgång på scenen och det slutade med mäktig allsång i "Whiskey in the jar". Som sig bör var det klackarna i taket i hotellfoajén där publik och bandet på scen på fredagskvällen hade samlats för att fira den irländska nationaldagen, det vill säga St Patrick's Day. Jag har upplevt samma sak med samma underhållning två gånger tidigare i samma lokal men nu var det på exakt rätt datum i en mer än överfylld festlokal och med Nikola som gästartist vilket fulländade nöjet perfekt.
   Som ni ser pÃ¥ setlistan nedan bjöd Tullamore Brothers pÃ¥ ett fullspäckat program med sina irländskt klingande traditionella lÃ¥tar i förgrunden. Ett musikaliskt potpurri med bÃ¥de instrumentala lÃ¥tar, vemodiga ballader och slagdängor ackompanjerade av mer eller mindre allsÃ¥ng. Traditionsenligt bjöds det ocksÃ¥ pÃ¥ irländsk dans av tvÃ¥ skickliga tjejer och närheten till Irland var pÃ¥taglig.
   Det fanns väl ingen naturlig koppling mellan det traditionellt irländska materialet och Millencolin-sÃ¥ngaren Nikolas musikaliska värld men under fredagskvällen besegrades den eventuella barriären med marginal. För det kändes osedvanligt välplanerat och nästan logiskt när Nikola gick upp pÃ¥ scenen och med bandet i ryggen drog igÃ¥ng Steve Earles "Galway girl" inför en förvÃ¥nad publik.
   När Nikola sedan fortsatte med den gamla skotska visan "The stoutest man in the forty twa" och ganska oväntat gjorde om Millencolins "Sense & sensibility" till perfekt folkmusik krossades alla fördomar om att det inte gÃ¥r att kombinera gammal och ny musik. Det gav traditionen ett lyft som tillfredställde den ständigt nyhetstörstande bloggaren som skrivit de här raderna.
   Nikola fick ocksÃ¥ chansen att sjunga "The Irish rover" och hjälpa till pÃ¥ tvÃ¥ andra kända irländska sÃ¥nger, "The wild rover" och "Whiskey in the jar". Och den sistnämnda lÃ¥ten avslutade en lÃ¥ng, svettig och trÃ¥ng kväll. "Wait for my daddy-o"-refrängen följde med hela vägen längs Nygatan och hem.



/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.