Blogginlägg från 2017-03-19

Chuck Berry (1926-2017)

Foto: Anders ErkmanAnders Erkmans bild av Chuck Berry i Himmelstalundshallen i Norrköping 1984 med autograf som min vän Jan-Ola Sjöberg fixade samtidigt.

DÄR DOG EN STOR OCH VIKTIG DEL AV 50-TALET.
   "Maybellene", "Roll Over Beethoven", "Rock and Roll Music", "School Days", "Sweet Little Sixteen", "Johnny B. Goode", "Come on", "Around and around", "You Can't Catch Me", "Carol", "Go, Johnny, Go", "Memphis, Tennessee", "Little Queenie", "Come On", "Sweet little rock and roller", "Around and around", "No Particular Place to Go", "Too much monkey business", "You Never Can Tell", "Nadine", "Reelin' and Rockin'", "Let it rock", "Promised land", "Back in the USA" och "Brown Eyed Handsome Man". Tydligare än så går det inte att beskriva minnet av låtskrivaren CHUCK BERRY. Hans speciella gitarrsound var också något mycket personligt.
   Jag var bara barnet på 50-talet och kan inte redogöra så mycket om mina musikaliska minnen från de åren. Det jag med säkerhet minns är mamma och pappas 78-varvare med Bill Haleys "Rock around the clock". Men det var under decennierna efteråt som mina rock'n'roll-år fick mening och innehåll genom en oerhörd mängd covers av i första hand Chuck Berry-låtar.
   Det var givetvis Beatles som först visade vägen för min uppfattning av 50-talets musik när de spelade in Berrys "Roll over Beethoven" och "Rock and roll music". Sedan kom Rolling Stones och gjorde samma sak med "Come on" och "Around and around".
   Sedan har massor med artister tolkat Chuck Berry-låtar mer eller mindre bra men det jag spontant tänker på just nu är Johnny Allans cajunkryddade rock'n'roll i "Promised land", Rockpiles version av "Johnny B Goode" mot slutet av konserten 1980 och alla de gånger (med bland annat Rod Stewart, Ulf Lundell och Refreshments) Chuck Berrys låtar har dykt upp bland konsertens extralåtar.
   Mina minnen av Chuck Berry på scen är däremot sparsamma. Jag upplevde en gammal och glömsk rock'n'roll-legendar på turnén tillsammans med Status Quo och Nisse Hellberg när de nådde Örebro i juli 2007. Låtlistan var grandios men showen var ganska lättglömd. Däremot är det svårt, omöjligt helt enkelt, att glömma eller förtränga alla hans klassiska rocklåtar.
   Chuck Berry avled igår 18 mars 2017.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.