Blogginlägg

Så rasande effektivt!

Foto: Mikael Muhr

Turnémaskinen Wilmer X besökte Örebro mycket regelbundet under 80-talet. För varje skiva, flera gånger om året landade deras turnéer i den här staden. Mellan 1984 och 1989 såg jag bandet sju gånger. Först alltid på Rockmagasinet, sedan på några krogar (Strömpis, Contan) och hösten 1989 på Café Oscar i den gamla Folkets Hus-byggnaden på Järnvägsgatan.
   Månaden innan Örebrospelningen hade gruppen släppt albumet "Klubb Bongo", den viktiga uppföljaren till Wilmers stora kommersiella framgång "Teknikens under". Klaviaturkillen Mats Bengtsson hade turnerat med bandet sedan februari 1988 men först nu, hösten 1989, var han officiell medlem i bandet.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 23/11 1989.

WILMER X
Café Oscar, Örebro 21 november 1989

Det är inte så spännande längre. Wilmer X är alldeles för bra, för säkra och har på tok för många intressanta låtar för att en konsert med rutinerade Skånebandet ska vara i närheten av en vansklig föreställning.
   Det är istället så, och det var knappast någon stor överraskning, att det var rutinen, det tajta samspelet och alla de förstklassiga låtarna som gjorde Wilmer X-konserten till ännu en ny höjdpunkt bland alla andra konserterfarenheter.
   Visst kunde jag ha anklagat bandet för att vara förutsägbart med sin ösiga rock som grundstomme i repertoaren. Men ingen som befann sig på Café Oscar i tisdagskväll kan påstå att Nisse Hellberg och kompani lämnade något åt slumpen.
   Av konsertens samtliga 18 låtar var sju hämtade från senaste albumet "Klubb Bongo". En bra skiva som dock inte tillhör höjdarna i Wilmer X-produktionen.
   Men på scen blev givetvis låtar som "Skjuta mig ut", "Jag vill ha dig" och "Kung för en dag" i klass med det bästa som gruppen har presterat.
   Den poppiga elegansen i "Flickan är en diamant", får lite förlorad i livestöket och den akustiska "Lille John" saknade det finstämda från skivan. Men det är små petitesser i en rasande effektiv konsert med Wilmer X.
   Även texterna, som tillhör Nisse Hellbergs bästa, från senaste skivan gick lite förlorade i det ösiga soundet men alla Wilmer-fans kunde ändå glatt nynna med i många tisdagskvällens låtar.
   Det var högt tempo redan från start, "Bulldogg", och även volymmässigt var det fullt ös. Vilket gjorde att den traditionella tempohöjningen på slutet kom av sig trots höjdare som "Vild" och "Kör dig död".
   Annars minns jag bäst den gamla fina poplåten "Sikta på mitt hjärta", det akustiska mellanspelet med en ny intressant version av Peps Perssons "Falsk matematik" och örebroarnas stora Wilmer-favorit "Spela under hot".

Sticky Bomb: trummor
Stefan Björk: bas och sång
Jalle Lorensson: munspel
Nisse Hellberg: gitarr och sång
Pelle Ossler: gitarr och kör
Mats Bengtsson: keyboards och kör

Låtarna:
Bulldogg
Flickan är en diamant
Kung för en dag
Blå vägen hem
Bakom år 2000
Spela under hot
Sikta på mitt hjärta
Fem ess i leken
Lille John
Falsk matematik
Om en hund mådde så här
Skjuta mig ut
Jag vill ha dej
V-I-L-D
Kör dej död

Extralåtar
Teknikens under
Hon är ihop med en insekt

Extra extralåt
Leka med livet

/ Håkan

Janne Lennell 3/06: Avundsjuk på att du har Kjells album...vill ha :)..men grattis till dig!...

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.