Blogginlägg från 2013-11-01
Underhållande musik i Saluhallen
Foto: Kristin WesterMATHIAS LILJA
Bistro, Örebro Saluhall 31 oktober 2013
Konsertlängd: 18:10-18:55 och 19:10-20:10 (105 min)
Min plats: I baren ca 5 m från "scenen".
Ja, då var det för egen del dags för premiär med konsert i en ny lokal. Mathias Lilja, den mycket begåvade singer/songwriter-örebroaren, har inlett en tradition att spela i Örebro Saluhall den sista torsdagen i varje månad i höst. Jag missade premiären för en månad sedan men fick nu uppleva ett trivsamt, avslappnat och till alla delar förstklassigt arrangemang i det lilla formatet.
Framträdandet får nog kallas anspråkslöst. Det var ingen konsert i direkt mening utan mer underhållning medan folk träffas, äter, umgås och snackar med varandra. Ett arrangemang där man inte fick låta sig störas av pladdrande människor eller barn som hellre spelar på mobilen än lyssnar på musiken.
Nåväl, ingen bland artisterna på scen brydde sig över den ibland höga pratnivån när Liljas låtar, Clas Olofssons underbara steelguitar och Magnus Sjöquists varierade basspel bara blev en begränsad del av en kväll i baren där få lyssnade aktivt men ändå klappade flitigt när underhållningen på scen var av bästa kvalité.
Lilja inledde med 45 minuter eget material, som vi nu hysteriskt vill ha på en skiva, som till stor del var identiskt med låtarna som han och hans band så framgångsrikt luftade vid två tillfällen under Live At Heart i september. Det var ännu en gång en ynnest att få uppleva Liljas låtar och det fungerade bra även i det här blygsamma formatet med begränsat ljud från ett hörn i baren.
Bandet runt Lilja var inte riktigt sig likt då Fredrik Landh, basisten/trummisen, saknades bredvid Lilja och Olofsson och för kvällen ersatt av Magnus Sjöquist som också sjöng och spelade på tre olika basgitarrer. Inget fel på ambitionen där inte när han varierade mellan ståbas, elbas och en liten halvakustisk bas.
Det kanske inte var läge för några musikaliska utsvävningar men Olofssons glidande magiska toner på sin välsignat välljudande steelguitar gjorde även denna gång stort intryck.
Efter en kort paus kom Lilja och bandet tillbaka med ett coverbetonat material på repertoaren. Men även på det området var Lilja mycket personlig både i framförandet och i urval när han kryssade fram bland alla sina favoriter. Från Jayhawks, husguden Townes Van Zandt, Gordon Lightfoot, Steve Earle, Gram Parsons, till Merle Haggard och en massa annat i en timme.
/ Håkan
<< | November 2013 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | ||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
bridgeman 16/05: Hej, kollade på youtube klipp från konserten i Örebro med Cocteau Twins. Låt...
Peter 9/05: Setlistet stämmer inte. Varken Quarter to Three, Twist and shout eller, Oh Carr...
Kjell Jonasson 8/05: Litet lyssnartips: https://sverigesradio.se/avsnitt/the-lemon-twigs-alskar-sven...
Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...
Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...
![](/images/hakan.jpg)
![](/images/musikon.gif)
Kommentarer till blogginlägget: