Blogginlägg

”Aerial”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 14/11 2005.

Kate Bush
Aerial
(EMI)

Det är 13 år sedan Kate Bush gav ut en skiva senast. Men ingen, absolut ingen, har glömt hennes namn, röst eller sköna uppenbarelse. Hon har påverkat en hel generation av unga kvinnor utan att alls vara närvarande. Sådant skapar mytomspunnen kult.
   Därför är det tveklös spänning i första lyssningen. Ett välljudande sound som pendlar mellan vacker konstmusik till skimrande sånger av skönhet. Inga galna utbrott, som stundtals brukade störa hennes tidigare skivor, och inga obegripligt udda sekvenser i musikflödet.
   Då är textraderna, den egensinniga poesin, svårare att analysera. Som i sången om pi, med oändliga decimaler, kärleken till en tvättmaskin i en annan låt och i singeln ”King of the mountain” där hon snuddar vid Elvis-myten. På den punkten behåller Kate Bush lätt sitt mystiska rykte.
   Soundet är alltså genomgående lågmält och vackert vilket skapat ett bottenlöst flöde över två cd-skivor där det är svårt att identifiera melodier och låtar, att skilja spåren från varandra.
   En mer koncentrerad produkt hade varit att föredra. Ty nu svävar de himmelskt vackra slöjorna alldeles för fritt som i ett annat universum och kan aldrig riktigt landa i musikälskarens medvetande.

/ Håkan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.