Blogginlägg från 2008-10-03

The Ozark Mountain Daredevils

Postad: 2008-10-03 08:00
Kategori: Mina favoriter




Allra först var det naturligtvis det spektakulära namnet på bandet, THE OZARK MOUNTAIN DAREDEVILS som lockade, sedan tror jag att det var producentnamnet Glyn Johns som fick mig seriöst intresserad och när jag sedan lyssnade på skivan var det countryrock som 1973 och 1974 var stort i mitt liv vid den tidpunkten.
   När Ozarks gjorde sin första skiva 1973 hade Eagles redan släppt två skivor, producerade av just Glyn Johns, och var musikaliskt på väg till mer elektrisk rock i släptåg med producenten Bill Szymczyk. Då kom det här långhåriga, skäggiga, smått hippie-aktiga och lantliga bandet som perfekta ersättare.
   När jag förra hösten skrev min långa countryrockkrönika så missade jag faktiskt Ozark Mountain Daredevils men när jag nu lyssnar på deras två första album, ”The Ozark Mountain Daredevils”/”It’ll shine when it shines” samlade på en dubbel-cd (The Beat Goes On, 1974) är de ju perfekta företrädare för genren. Ibland kanske lite väl folkrockiga men soundet, stämsången och alla de akustiska gitarrerna är en perfekt kombination.
   Ozarks största tillgångar var alla olika låtskrivare och sångare. Med sex medlemmar, av vilka fyra skrev låtar och sjöng, fanns det många infallsvinklar. Larry Lee, trummor, gitarr och sång, John Dillon, gitarr och sång, Steve Cash, gitarr och sång och Randle Chowning, gitarr, munspel och sång, var bandets ledande medlemmar. Övriga var Buddy Brayfield, keyboards, och Michael ”Supe” Granda, bas.
   Bandet bildades 1971 i Springfield-området i USA. Det var Cash som kom på gruppnamnet men först hette de Cosmic Corncob & his Amazing Ozark Mountain Daredevils. Innan årets slut hade bandet gjort sin första spelning och började spela in demotejper 1972. Med musik som hamnade på A&M-producenten David Anderles bord.
   Fick sin första hit 1973, ”If you wanna get to heaven”, en av låtarna på första albumet “The Ozark Mountain Daredevils”. Som också innehöll framträdande låtar som ”Country girl”, ”Road to glory” och ”Chicken train”.
   Soundet var övervägande akustiskt, den fina produktionen har fångat fingrarnas spel över nylonsträngarna på gitarrerna och stämsången är närmast perfekt.
   Nästa skiva, ”It’ll shine when it shines”, som också den var producerad av teamet Glyn Johns/David Anderle var inte sämre den. ”Jackie Blue” blev stor hit men där fanns många bra låtar där även basisten Granda hade börjat skriva egna låtar.
   Jag har även ”The car over the lake album” (1975) i min samling men där nånstans förlorade jag det riktiga intresset för gruppen och dess öde. Nu var det bara Anderle som producerade och soundet utvecklades dessvärre åt det anonymt amerikanska hållet.
   Jag skaffade även “Men from earth” (1976) men då tyckte jag bandet hade tappat all glans. Och norrmannen Rune Walle, gitarristen och mandolinspelaren, var ny medlem. Jag har senare gjort mig av med skivan…
   Gruppen separerade i början på 80-talet. Larry Lee och, faktiskt Michael Granda gjorde soloskivor som jag aldrig har hört. Däremot är The Ozark Mountain Daredevils två första album ett par av mina käraste ägodelar i skivsamlingen.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (411)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Oktober 2008 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31    

Arkel 7/05: Re: Minnen spelar spratt - eller????. För 10 000 år sen var jag på Malmen och h...

Zoli 6/05: Hej, Little Richards skivbolag hette inte Speciality utan Specialty. Alltså, a...

Uffe Ericson 5/04: The Searchers gjorde sin absolut sista live spelning den 31 mars i år och har n...

jeff christer 1/04: Har läst dina fina artikel om dom två sire skivorna , mycket bra . har båda p...

Björn Stein 18/03: Relaterat: Ian Dury hyllar sin hjälte under 3.33 på den fantastiska Sweet Gene V...

Tommy 18/03: Det har kanske inte med saken att göra, men jag vill påminna om Ian Dury&The Bl...

Janne 15/03: Van Morrisons No guru no metod no teacher gick inte hem, ser jag. Smaken är olik...

Bubbert 13/03: Vad har hon pysslat med sedan 1986/1987 ?...

Bubbert 2/03: Liten petitess, årtalet i bildtexten ska vara 2019, inte 2018....

Perre 1/03: Håkan, tack för den bästa runan som skrivits såhär dagarna efter...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.