Blogginlägg från 2007-02-03

Håller alla mina tummar för Irma

Postad: 2007-02-03 16:11
Kategori: Krönikor

Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 2/2 2007.

Jag ska inte påstå att jag engagerar mig i Melodifestivalen, vars sex veckor långa intensiva period inleds imorgon, men visst går det att nästan varje år hitta någon ljuspunkt, någon enstaka förväntning eller spridd förhoppning i någon eller några artister. På det viset är årets upplaga varken sämre eller bättre än tidigare år.
   Så här i förhand, utan att ha hört en enda ton eller ens några rykten, skulle jag av hela mitt hjärta vilja önska Irma Schultz Keller en stor framgång. Irma, som framträder i duo med Uno Svenningsson i morgondagens första deltävling, är i mina öron egentligen överkvalificerad i det här startfältet av dokusåpa-kändisar, talangvinnare och trötta veteraner.
   Tillsammans med sin syster, icke helt obekanta Idde Schultz, var Irma flitigt anlitad körsångerska på 80-talet. Så när Irma 1989 var mogen för sin första soloplatta, ”Då staden vaknat”, hade hon redan massor av rutin. Det var producenten och låtskrivaren Billy Bolero som hade fått upp ögonen för Irmas röst och levererade en majoritet av låtar medan Irma själv bara skrivit två låtar och texten till ytterligare två.
   På en promotionsväng runt Sverige kom Irma förbi Örebro i maj 1989. På bron till Frimis stod hon, denna underbart vackra försommarmorgon, och nästan blygsamt berättade om skivkontraktet, skivan och vad hon hade för framtidsplaner.
   - LP:n har vuxit fram långsamt sedan det blev klart att jag skulle göra en soloplatta. Låtarna har mognat på sikt som jag hoppas de gör även för den vanlige lyssnaren, berättade hon ödmjukt.

Jag utropade Irmas skiva till årets starkaste debut i konkurrens med Jakob Hellman men det blev inget stort och kraftigt genombrott. Däremot en hygglig start på en karriär som fick sitt kommersiella genombrott 1991 med Mauro Scoccos ”Precis som du” och Billy Boleros ”Stureplan”.
   Framgångar som gjorde att det satsades enormt på nästa skiva, ”Tröst för stygga barn”, som bara dog för att låtarna saknades och Irmas wetlook på omslaget var långt från hennes privata vänliga framtoning.
   Hon försökte ta igen all förlorad personlighet på den varsamt arrangerade ”Andas fritt” (1985), där hon skrev samtliga tio låtar själv.
   Sedan blev det offentligt tyst från Irma när teologistudier, skådespelarutbildning och filmjobb (även musikaliskt) prioriterades. Men den plötsliga comebacken på skiva, ”Imma på glas” (2003), var också stark.
   Sedan gjorde hon en förvånansvärd återkomst på skiva förra året som delaktig i The Slaves, ett av förra årets bättre svenska popband. Jag såg bandet sent en natt i somras på Peace & Love-festivalen i Borlänge och då var det långt från både skönsång och Melodifestivalen. Full attack och poppig kompetens.
   Men förspelet till Melodifestivalbidraget var av det återhållsamma slaget på den mer än lovligt slätkammade ”Sånger för december”-skivan tillsammans med Uno Svenningsson. Men på den efterföljande konserten var Irma nästan magisk och ägde scenen med sin innerligt sensuella klang i rösten.
   Mer sånt i Melodifestivalen och jag ger henne min röst.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (436)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (19)
Jul (70)
Konserter (225)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (128)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Februari 2007 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28        

Björn Stein 7/06: Ferne är legend från gruppen Risken Finns, då med en annan legend Gunnar Dani...

Silja 7/06: Bilden på Richard och Andi. En meter???...

Björn Stein 6/06: Jag såg Lars Winnerbäck, innan jag läste under bilden......

Tommy Mannfolk 31/05: Har Cantona Albumet, frågan är vilket av alla dessa lag är Ians lag? ...

Jan Arne Martin Lennell 26/05: Alltid lär man sig något nytt! Läser denna artikel och upptäcker till min f...

Kjell J 19/05: Verkligen trist att höra, lärde om Moon Martin via Lennart P, när det begav s...

Lennart Grönfelt 15/05: Fick liveskivan av en kompis 70 som inte tyckte den va något att ha, gick hem o...

Lars Thorstenson 14/05: Hamnade här efter jag hört att Moon tragiskt nog nyligen gått bort. Denna sor...

Jan Lennell 12/05: Fantastiskt album! En av de bättre låtarna tycker jag även är gospelrökaren...

Björn Stein 9/05: True Legend R.I.P, bara Jerry Lee Lewis kvar!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.