Blogginlägg från 2002-03-11

Johnny Cash lever! Länge leve Johnny Cash!

MEDAN JOHNNY CASH överlever alla mer eller mindre allvarliga sjukdomar under de senaste åren, åtskilliga lunginflammationer och misstankar om Parkinson, dör andra countryprofiler till höger och vänster. Waylon Jennings hjärta slutade slå för en månad sedan och den mer än framgångsrike låtskrivaren Harlan Howard slutade leva förra veckan.
   Och däremellan, 26 februari för att vara exakt, passade Johnny Cash på att fylla 70 år. Jag vet inte riktigt av vilken anledning men hans namn kom upp när vi stod i baren på en krog inför en konsert för snart två veckor sedan. Det måste ha varit en ren tillfällighet men senare skulle rena vilda västern-scenerna utspela sig på samma plats.
   Dock inga stilrena saloonslagsmål men någon stupade precis framför bardisken, en annan dansade sig omkull framför fötterna på mig och under kvällens final viftade en dam hotfullt med näven framför mina ögon och utbrast minst lika hotfullt "Jaså, det är så du ser ut", mumlade nåt om Lundell och skakade på huvudet.
   DET VAR SOM SAGT rena vilda västern men under rock'n' roll-relaterade konserter kan och får allt hända. Därför tog jag inte illa upp, snarare trivdes jag när ett av Sveriges skickligaste liveband så otroligt pricksäkert träffade gränsövergången mellan pop och rock med sin känsloladdade ammunition.
   Allt detta utspelade sig medan Johnny Cashs namn växte sig allt starkare i mitt hjärta. Så starkt att när jag förra helgen lite på mf och slumpmässigt slängde ner några cd i resebagaget till Kalmar så råkade två av Cashs senaste alster hamna överst. Och vilken ypperligt lycklig chock hjärtat bjöds på i form av två nästintill helgjutna album, tvåan och trean i en trilogi som i sommar får en naturlig fortsättning på "American four".
   Är det något jag har förutfattade negativa visioner om är det religiösa sånger och traditionell country. Och mellan de alldeles förtjusande coverlåtarna, där Cash verkligen gör sånger av Tom Petty, U2 och Neil Diamond till sina egna, och upptäcker nya djup i Becks, Will Oldhams, Soundgardens och Nick Caves låtar så kommer de där lord-besjungna hymnerna som jag en gång förträngde till blott naiva parenteser.
    MEN PÅ EN skumpande buss genom det svartmörka Småland framstod de ofta självbiografiska sångerna som något annat, mycket viktigare. Blundade jag befann jag mig på en postdiligens mellan Rolling Acres och Glen Oaks i det inre av Tennessee i ett helt annat decennium. Onekligen en omtumlande känsla.
   Med sin skrovligt vibrerande baryton så blir Cash den ultimata coversångaren och jag bestämde mig där, någonstans mellan Oskarshamn och Döderhult, att en gång för alla aldrig påstå att någon rockstjärna har dignitet ty ingen kan på det området överträffa John R Cash, R som i Ray. Och den digniteten fortsätter med all säkerhet på nästa skiva som är planerad till sommaren.
   Även om låtmaterialet till större del, ett undantag är Nine Inch Nails "Hurt", är lite dammigt och skamfilat så är jag övertygad om att Cash tillsammans med den otrolige producenten Rick Rubin kommer att göra små underverk av både "Imagine", "The first time ever I saw your face" och "Bridge over troubled waters".

/ Håkan

Janne Lennell 3/06: Avundsjuk på att du har Kjells album...vill ha :)..men grattis till dig!...

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.