Blogginlägg från 2013-08-04
Trivsamt, gemytligt och underhållande
Foto: Carina Österling
GÖRAN SAMUELSSON & JACK VREESWIJK
Sillegården, Västra Ämtervik 3 augusti 2013
Konsertlängd: 19:15-20:00 och 20:35-21:42 (109 min)
Min plats: Sittande ca 15 m rakt framför scenen.
Några timmar innan konserten i lördags var det åskväder och skyfallsliknande regn som nästan höll på att spoliera hela finalkonserten på Samuelsson & Vreeswijks fem konserter långa turné på de små värmländska scenerna. Gräsmattan i sänkan utanför Sillegården badade just då i vatten och när goda råd var dyra ringde Göran Samuelsson till kyrkohedern i Sunne för att fråga om lov att flytta konserten inomhus till V Ämterviks kyrka. Han fick givetvis ett ja men innan kyrkvaktmästaren hittat nyckeln började regnet och himlen lugna sig så att planerna återgick till de ursprungliga.
Den här dramatiken kring konserten på Görans hemmaplan kände vi inte till i realtid och trots lite regn i luften genomfördes konserten enligt konstens alla regler. Lite vatten hamnade på huvudartisternas ryggar och scengolvet fick skrapas några gånger men musikaliskt och tekniskt fungerade allt enligt planerna.
Göran Samuelsson, initiativtagare och eldsjäl bakom det 20 år gamla konceptet Packmopedturnén, har i år tagit paus och funnit en ny vän i Jack Vreeswijk. Här har Göran funnit en lika duktig historieberättare och sångare som han själv men vars repertoar dominerades stort av pappa Cornelis material.
Jack hann med att berätta bakgrunder till många av låtarna, ofta komiska ögonblicksbilder, för att sedan framföra låtarna med mycket hjälp från sin suveräne gitarrist Love Tholin. Han förstärkte det kompband som har sina rötter i Packmopedturnéerna och här briljerade med stabila arrangemang inklusive några snygga solopartier från gitarristen Bengan Blomgren och pianisten/dragspelaren Bengt Bygren.
Pappa Cornelis låtar ligger naturligtvis varmt om hjärtat hos Jack men suddade också bort lite av hans egen profil. Kvällens enda låt som han hade skrivit själv, "Hon kommer aldrig hem", gjorde på inget sätt bort sig i den i övrigt välkända låtparaden.
Jack berättade med både värme och humor om Cornelis tolkningar av de utländska låtarna "Me and Bobby McGee" och "After midnight". Om sin pappas kompis Bosse Lidén respektive berömmande ord om den nyligen avlidne J J Cale.
Jack får ursäkta men ryggraden i årets värmländska föreställning tillhörde inte överraskande rutinerade Göran Samuelsson. Han kände sig inte riktigt bekväm inför sina ortsgrannar, berättade han för mig efteråt. Han var rädd att han har tjatat om samma historier för många gånger men jag uppfattade publikreaktionerna som varma och hjärtliga. Det var ännu en gång både trivsamt, gemytligt och underhållande att få höra Göran, inte utan självdistans, berätta sin historier med både intressant innehåll och klockrena poänger.
Mellansnack som undantagslöst följdes av starka låtar ur en till synes gränslös repertoar där han för varje konsert plockar fram nya guldkorn. Den här gången fick jag några nya favoriter i cajunkryddade "Bomerang" (från 2006-albumet "29/30") och "Stora darren" (från 2008-albumet "Bättre tid"). Som vid sidan av "hits" som "Svarta moln" och "4 dar till lön" och stillsamma pärlor som "När natten faller" och "Zick zack" (en ödmjuk och mycket vacker hyllning av den bortgångne vännen/skådespelaren Stig Torstensson) gjorde att vi under flera ögonblick ignorerade det regn som till och från föll från ovan.
Love Tholin, gitarr
Bengan Blomgren, gitarr
Bengt Bygren, keyboards
Fredrik Lindholm, trummor
Gian Kündig, bas
Mandelblom & sjödoft (G)
Huvudlösen för aftonen (J)
Jag och Bosse Lidén (J)
Dom som byggde landet (G+J)
Vanliga människor (G)
Sjuttonde balladen (J)
När natten faller (G)
Hopplös blues (J+G)
Paus
Rosenblad, rosenblad (J)
Somliga går i trasiga skor (J)
Hon kommer aldrig hem (J)
Sjösättningsrap (G)
Jag hade en gång en båt (J)
Svarta moln (G)
Tick tack (G)
Efter midnatt (J)
Bomerang (G)
Vaggvisa (J)
Extralåtar
Lasse Liten blues (J)
Stora darren (G)
4 dar till lön (G+J)
/ HÃ¥kan
Lyxig trestegsraket på sommarfestival
"Sommar Deluxe"
OLLE LJUNGSTRÖM
AMANDA JENSSEN
MONEYBROTHER
Brunnsparken, Örebro 2 augusti 2013
Konsertlängd: 18:03-18:58 (Olle, 55 min), 20:01-20:50 (Amanda, 49 min) och 22:07-23:02 (Moneybrother, 55 min)
Min plats: Stående ca 20 m till vänster om scenen.
Det var just en lyxig sommar som kröntes av Sommar Deluxe-festivalen i Brunnsparken i Örebro under två varma kvällar. Jag upplevde den första i fredags med tre på väldigt olika sätt bra konserter. Olle Ljungström inledde, Amanda Jenssen fortsatte och Moneybrother avslutade kvällen. En trestegsraket med ett naturligt innehåll, från en rockigt stillsam konsert via en spektakulär soulpopexplosion till en rasande energisk final.
Olle Ljungström startade kvällen i fullt dagsljus med solen i nacken. Ändå hade han solglasögon på sig och den annars så elegante Olle var klädd i en urtvättad t-shirt medan bandet i övrigt i svarta kostymer bar upp kläderna med stil.
Konserten påminde om Olles framträdande på Södra Teatern i våras som jag har skrivit om här. Bara lite kortare här och en inte fullt lika sprittande Olle på scen. "Dansstegen" kändes inte lika spontana men mellansnacken var sedvanligt oplanerade och spontana.
Olles låtar var:
Du sköna värld
En förgiftad man
Du var min enda drog
En apa som liknar dig
???
Som man bäddar får man ligga
Tysk indian
Nåt för dom som väntar
Jag och min far
Jag spelar vanlig
Överallt
Extralåt
Norrländska präriens gudinna
Inför den följande konserten med Amanda Jenssen var jag, ska det erkännas, lyckligt oförberedd och jag var även lyckligt ovetande om hennes dragningskraft. Röstresurserna var imponerande men de hamnade ändå i skuggan av en alldeles fantastisk visuell show där en smakfull scendesign och ett litet storband, med bland annat en tjej på trombon ochn en trumpetkille som också spelade såg(!), uppklädda från topp till tå och gjorde allt för att nå ut till publiken.
Publikreaktionerna vid Amandas konsert var ändå inte så galet vilda som jag i min fantasi trodde det skulle vara. Kanske var sommarkvällen så dags lite för ljus. Och när scenpersonligheten och energisprutan Moneybrother drygt två timmar senare hade avslutat sin genomgående explosiva konsert var det en tämligen naturlig final på denna sommarkväll.
Moneybrother kompades av ett lika energiskt band med trombonisten Viktor Brobacke i spetsen som sjöng, dansade och stundtals tog över scenshowen. Patrik Kolar bakom klaviaturerna och den mäktiga hammondorgeln spelade också en musikalisk huvudroll medan Sara Wilson, gitarr och sång, Magnus "Norpan" Eriksson, trummor, och Martin Tronsson, bas, skötte grovjobbet i övrigt.
Moneybrother (Anders Wendin) gjorde entré i långt hår, vit hatt och en sedvanlig energi och startade mycket naturligt med "Start a fire" på högsta växel. För att sedan fortsätta med "Dom vet ingenting om oss" ("They don't know")" och efter ett tag motsägelsefullt öka tempot i föreställningen med balladen "It's been hurting all the way with you, Joanna" och sedan fullständigt köra över både publik, vakter och sig själva med den blixtrande avslutningen "They're building walls around us" följt av "Reconsider me".
/ HÃ¥kan
Svarta moln och en bedövande utsikt
Foto: Carina ÖsterlingEn nedstigande kvällssol skulle lysa upp de svarta molnen över Västra Ämtervik.
I lördags strax efter lunch anlände vi till Västra Ämtervik i mörkaste Värmland fast just då sken solen upp en vacker bygd på landet med en bedövande utsikt över sjön Fryken. Men under eftermiddagen och den tidiga kvällen skulle väderförutsättningarna ändras när åska och regn drog in från väster.
Vi anmälde oss i lanthandeln och fick sedan plats förevisad på Lindås Vandrarhem, ett stenkast från Sillegården där kvällens konsert med Göran Samuelsson & Jack Vreeswijk och deras kompband skulle arrangeras.
Konserten var inte bara den sista i turnésvängen med paret, det skulle även ske på Görans hemmaplan bara två stenkast från hans hem i gamla prästgården bredvid kyrkan i byn.
Vi som var nya på denna plats gjorde en sväng genom byn innan vi tog en tripp norrut mot Tossebergsklätten, en fantastisk utsiktsplats 343 meter över havet vid övre Frykens västra strand.
På vandrarhemmet hittade jag en gästbok där Plura, Per Persson och Dregen för två år sedan skrev några positiva ord (se nedan). Inför Paackmopedsturnéerna skedde repetitionerna hemma hos Göran medan de medverkande artisterna bodde på detta vandrarhem. "Tack för en god frukost och ett förstklassigt omhändertagande" skrev de 25 juli 2011.
Inom kort lägger jag även ut detaljer om konserten och de problematiska förberedelserna som följde i spåren av detta dramatiska åskväder.
/ HÃ¥kan
Sommar13: Jimi Hendrix
En påstådd amerikansk folksång blev i händerna på den vänsterhänte gitarristen JIMI HENDRIX en legendarisk debutsingel 1966 med hans nybildade band EXPERIENCEi kompet. Vilken sagolik tolkning!
/ HÃ¥kan
| << | Augusti 2013 | >> | ||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | 3 | 4 | |||
| 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
| 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker.
Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress.
Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt.
E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: