Blogginlägg från 2008-06-04

The Refreshments setlist

THE REFRESHMENTS
Najz Prajz/Våghustorget, Örebro 4 juni 2008
Konsertlängd: 21:04-21:20 (16 minuter)
Min plats: ca 20 meter snett till vänster från scenen

Scenen är liten och liknar närmast ett lastbilsflak. Den står utomhus på Våghustorget i Örebro där det just ikväll pågår det årliga Marknadsafton. Ett välbesökt torg får se rutinerade Refreshments göra ett av sina kortaste scenframträdanden. Det är en typisk kort signeringskonsert och när de 16 minuterna är över har de hunnit spela fem låtar.

Georgia slop
Det börjar rockigt och svängigt med Joakim Arnell vid mikrofonen, Refreshments bäste sångare.

Buzz, buzz, buzz
Arnell fortsätter att imponera framför ett rutinerat starkt band fast jag anar att inspirationen på scen inte kan vara det bästa på en gratiskonsert mitt i stan.

Jukebox
På titellåten till senaste skivan, fortfarande med Arnell som sångare, börjar det svänga över till det folkligt gungande och inställsamma soundet. Refreshments är lite tuffare än ett ordinärt dansband men så mycket bättre är det inte.

Judy
Pianisten Johan Blohm, som Arnell presenterar som ”bandets störste sångare” (och menar då bokstavligen till omfång och tyngd), tar vid på sång av den nästan okända Elvis Presley-låten. Snällare, gemytligare och även lite mesigare.

Boppin’ at the high school hop
Är inte säker på låt här, faktiskt. En pratsam kamrat störde men jag tyckte mig höra den här gamla Jerry Lee Lewis-låten fast jag tror att jag aldrig har hört Refreshments köra den tidigare. Varken på skiva eller på konsert. Det var givetvis Blohm på sång igen men där slutade deras korta konsert och signering och skivförsäljning tog vid.

/ Håkan

Maj månads nominerade:

2008 har under senvintern och våren varit ett utpräglat svenskt skivår. Men det övertaget tog utlandet, representerade av England och USA, igen stort under maj.

ELVIS COSTELLO & THE IMPOSTERS: Momofuku (Mercury)
Den spontana, helt oplanerade skivinspelningen spelar naturligtvis huvudrollen i framgången med Costellos senaste album. Soundet, som verkligen andas närhet och inspiration, gör hela skivan till en älskvärd produkt. Att Costello sedan lyckas skriva några helt magnifika låtar är liksom bara bonus.

NEIL DIAMOND: Home before dark (Columbia)
Diamond och producenten Rick Rubin gör en ”Johnny Cash” men andraskivan i deras samarbete är så mycket mer än ett taget koncept. Diamond är en genuin låtskrivare som i sina låtar pendlar mellan vemod, kärlek och lättare ilska. Ämnen som blir än mer starka när arrangemang och sound är så lågmält och naket som här.

THEA GILMORE: Liejacker (Fullfill)
Månadens största överraskning kommer från England. Här har hon närmat sig folkmusiken och mixen mellan lågmälda elektriska instrument och finstämda dragspel, mandolin, ståbas, dobro, fiol och ukulele är så smakfull. Plus att hon sjunger så starkt utan att höja rösten.

JOHN HIATT: Same old man (New West)
Än en gång har Hiatt gått in i studion med en ambition att hålla soundet mänskligt lågmält, akustiskt dominerat, tajt och tryggt och med många texter som känns självbiografiska och autentiska. Med arrangemang, där gitarristen Luther Dickinson spelar underbart, som känns så naturliga men fulländade.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.