Blogginlägg från 2021-05-17
LIVEALBUM #1: Jackson Browne
JACKSON BROWNE: Running on empty (Asylum, 1977)
EFTER EN 38 VECKOR LÅNG RESA BLAND LIVEALBUM är det upp till bevis för den i mina öron allra bästa liveskivan som har givits ut. ”Running on empty” är inget konventionellt livealbum men inte desto mindre är den både innehållsmässigt och musikaliskt en av de bästa skivor som jag äger oavsett kategori. Dessutom är Jackson Brownes fantastiska album en av vinylsamlingens mest spelade skivor, från sent 1977 till idag. Jag har alltid haft svårt att kategorisera ”Running on empty”, framförallt i förhållandet till andra skivor. Den är egentligen ojämförbar med alla andra album jag äger eller som överhuvudtaget har givits ut.
Den befinner sig i en helt egen kategori och när jag nu, drygt 43 år efter release, samsats med min egen övertygelse är ”Running on empty” med stor marginal min största livealbumfavorit.
Oavsett kategori tillhör Jackson Brownes ”Running on empty” alltså mina största favoriter på skiva men jag ”ratade” den när jag här på Håkans Pop för exakt tio år sedan samlade mina favoritskivor från 70-talet på en rangordnad lista, från #1 till #70. Jag valde bort liveskivor, där det ofta förekommer redan känt material, som i första hand ska understryka artistens hits och är därmed svåra att jämföra med nyinspelade studioskivor som till större del innehåller unikt originalmaterial.
"Running on empty" är långtifrån någon konventionell liveskiva med upprepat material. Inspelningarna från traditionella konserter är i minoritet och albumet innehåller många fler nyskrivna originallåtar än liveskivor brukar göra. Dessutom är bara hälften av albumets tio låtar inspelade på konsert inför publik. Resten är inspelade i turnébussen, backstage eller i hotellrum. Genomgående ett innehållsmässigt mycket intressant urval som dessutom till hundra procent håller utsökt kvalité och är ett på alla sätt musikaliskt lysande album.
I slutet av februari 1977 inledde Jackson en turné för första gången i Australien och Japan. Från kompbandet då var det bara den Jackson Browne-trogne musikern David Lindley, på pedal steel och fiol, som fanns med när turnén startade framåt sensommaren samma år. Det fantastiska kompet hjälpte till att göra "Running on empty" till en musikalisk höjdpunkt.
På vårturnén var repertoaren uteslutande hämtat från Brownes tidigare studioskivor men när den fem veckor långa sommar/höst-turnén i USA startade 11 augusti 1977 skulle nyskrivet låtmaterial vara en stor del av repertoaren. Nästan konstant spelades turnén in och det skulle resultera i "Running on empty"-albumet i december 1977. Förbandet på turnén hette The Section av den enkla orsaken att det bandets fyra medlemmar, Russ Kunkel (trummor), Leland Sklar (bas), Craig Doerge (keyboards) och Danny Kortchmar (gitarrer), tillsammans med Lindley också var ryggrad i Brownes band.
I kören återfanns Doug Haywood och Rosemary Butler. Haywood var även han en Jackson Browne-relaterad musiker, som basist på flera album och även turné. Butler hade rockbakgrund på 60-talet, i tjejgruppen Birtha, blev under 70-talet ofta anlitad som körsångerska, bland annat bakom Bonnie Raitt.
SEX LÅTAR AV TIO PÅ "RUNNING ON EMPTY" är originalmaterial där Jackson Browne skrivit fyra tillsammans med andra. Mycket sällsynt när det gäller Browne som under nästan hela karriären nästn alltid skriver och har skrivit sina låtar på helt egen hand. Här har han samarbetat med närstående personer och/eller artistkollegor vilket kanske visar att låtarna på den här skivan även har skrivits på turné.
Bland låtskrivarnamnen finns både turnémanagern Howard Burke ("Nothing but time") och produktionsmanagern Donald "Buddha" Miller ("Rosie"). Och en låt, den vackra "Love needs a heart", skrev han tillsammans med Little Feat-gitarristen och nära vännen Lowell George och sångerskan Valerie Carter. Den mäktiga finallåten "The load-out" skrevs tillsammans med basisten i vårens kompband, Bryan Garofalo, och spelades in första gången låten framfördes live 27 augusti 1977.
Bland låtarna som Jackson ensam har skrivit märks inte minst titellåten, den typiska turnélåten om det tröttsamma och tomma livet i en turnébuss, och "You love the thunder".
Jackson Browne, den typiske singer/songwritern som till hundra procent skriver sitt eget låtmaterial, överraskade på ”Running on empty”-turnén när han valde att framföra ett antal covers.
Förutom slutklämmen på den fantastiska "The load-out", 60-talsdängan "Stay" (mest känd med Hollies) där Lindley gör sitt första framträdande som sångare, är de så kallade coverlåtarna på "Running on empty" av udda och exklusiv art. Jacksons tolkning av Danny O'Keefes "The road", från 1972, är en innerlig hotellrumstolkning jämförd med originalets lite mer forcerade sång. Temat och texten smälter så naturligt in i omgivningen på denna turnéskiva.
Bandgitarristen Danny Kortchmars "Shaky town", ännu en text med turnétema, är uppenbart specialskriven för denna turné och låtskrivaren har inte återanvänt låten förrän på senare. Här inspelad i ett hotellrum i Edwardsville, Illinois där sångstämmorna, med både Jackson och Danny, spelades in i duschen(!).
På "Cocaine" (inte J J Cale-låten som Eric Clapton gjorde känd) nämns upphovsrättsåret som 1968 men har djupare rötter än så och är nog från början en traditionell sång. Den blinde folkbluesartisten Reverend Gary Davis, står som låtskrivare här, uppges ha upptäckt låten 1905 som nioåring(!). Jag uppfattar delar av texten här som absurd humor men så har Jackson och Eagles-medlemmen Glenn Frey skrivit till några textrader.
Men låten som definitivt lyfter "Running on empty" till höjderna är ovan nämnda "The load-out", den nyskrivna turnélåten vars text utspelar sig efter konserten och Jackson sitter vid pianot och sjunger "Now the seats are all empty/Let he roadies take the stage" och arrangemanget byggs sedan upp med musikerna och det jublas när David Lindley kommer in med sin svindlande ljuvliga slidegitarr. Ett underbart slut på ett underbart album.
SIDE ONE
1. "Running on Empty" (Jackson Browne) – 5:20
2. "The Road" (Danny O'Keefe) – 4:50
3. "Rosie" (Jackson Browne/Donald Miller) – 3:37
4. "You Love the Thunder" (Jackson Browne) – 3:52
5. "Cocaine" (Reverend Gary Davis, with additional lyrics by Jackson Browne/Glenn Frey) – 4:55
SIDE TWO
6. "Shaky Town" (Danny Kortchmar) – 3:36
7. "Love Needs a Heart" (Lowell George/Valerie Carter/Jackson Browne) – 3:28
8. "Nothing but Time" (Jackson Browne/Howard Burke) – 3:05
9. "The Load-Out" (Jackson Browne/Bryan Garofalo) – 5:38
10. "Stay" (Maurice Williams) – 3:28
/ Håkan
<< | Maj 2021 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
31 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: