Blogginlägg från 2008-10-29

Ulf Lundell 29 oktober

29 oktober
Konsert & Kongress, Linköping

1. Kom in kom in
2. Hungerdepartementet
3. Danielas hus
4. Levande och varm
5. Tre bröder
6. Spike
7. Diamanter
8. Din tid är ute
9. En bättre värld
10. Folket bygger landet
11. Evangeline
12. Blodröd zon
13. Förlorad värld
14. Hon
15. Lär dig älska mörkret
16. Hon gör mig galen
17. Jag saknar dig
18. Lycklig man
19. Gå ut och var glad

Extralåtar:
20. Baby om morgonen
21. St Monica
22. Skaka på dom
23. Ut ikväll

Extra extralåt:
24. En eld ikväll

Min kommentar till låtlistan: 16 konserter in på Ulf Lundells höstturné och det är dags för lite talande statistik. Han har sammanlagt framfört 62 olika låtar av vilka han har gått runt på 36 låtar under de inledande sololåtarna och tillsammans med bandet har han spelat 27 olika låtar. Tycker ni inte siffrorna stämmer så beror det på att en låt, ”Under vulkanen”, spelats både solo och med band.
   Ikväll i Linköping var det programenligt åter nyheter i repertoaren. Två sololåtar, ”Tre bröder” och ”Diamanter” (båda från ”Tolv sånger”). Dessutom en ny låt, ”Blodröd zon” (”Ok baby ok”), tillsammans med bandet.
   Setlistan publiceras med benäget tillstånd av Backstage.

/ Håkan

Tributes: Harry Nilsson

”For the love of Harry” (Musicmasters Rock, 1995)
Hela 23 Harry Nilsson-sånger tolkade av lika många artister och några få grupper. Skivan spelades in och producerades till minnet av Harry som dog 15 januari 1994.

Det råder ingen tvekan om att Harry Nilsson var en väldigt ovanlig låtskrivare och artist. Han skrev det mesta av sitt material själv men hans två största hits var paradoxalt nog covers, Fred Neils ”Everybody’s talkin’” och Badfingers ”Without you”. Han gav ut ett otal egna album och jag äger en majoritet av dessa av det enkla skälet att mitt Beatles-styrda skivsamlande har krävt det. Ty Ringo Starr spelar trummor på de flesta skivorna, George Harrison dyker upp ibland och John Lennon producerade hela ”Pussycats”-albumet.
   Det var bland annat Harry Nilsson som John Lennon höll ihop med under sin Lost Weekend-period 1973-74 och som följd därav är nämnda Lennon/Nilsson-samarbete inte någon musikalisk höjdpunkt men fylld av exklusiva möten mellan musiker och artister.
   Det var faktiskt Lennon som jag först hörde nämna Nilssons namn i slutet på 60-talet. Det var hans version av Beatles-låten ”You can’t do that” som fick både mig och Lennon att haja till.
   Den låten finns av naturliga skäl inte med på den här tributeskivan som ramas in av två genuina låtskrivarbegåvningar, Randy Newman och Jim Webb. Det ger en viss tyngd åt hela samlingen som dock lider av en viss, inte helt ovanlig i den här genren, ojämn kvalité men är ändå fylld av många intressanta musikaliska bidrag.
   Sedan har vi en maffig hyllning i text av Derek Taylor, pressofficer åt bland annat Beatles, Byrds och Beach Boys, och musikern Al Kooper.
   Det finns ytterligare några typiska låtskrivare vars tolkningar tillhör skivans bättre material. Som exempelvis Marshall Crenshaw, Ron Sexsmith, Victoria Williams, Steve Forbert och Aimee Mann. Och Brian Wilsons tolkar ”This could be the night” på sitt speciella sätt. Låten skrev Nilsson tillsammans med Phil Spector redan 1965 och spelades in av Modern Folk Quartet men gavs inte ut då.
   En unik trio uppstod för en låt, Beckley/Lamm/Wilson. Det är Gerry Beckley (från America), Robert Lamm (Chicago) och Carl Wilson (Beach Boys) som inte oväntat gör en väldigt välsjungen version av ”Without her”.
   100% av alla inkomster till den här skivan, artisternas royalties bland annat, skänks till Coalition To Stop Gun Violence, en organisation som Harry Nilsson gick med i i samband med John Lennons mord i december 1980.

Skivans innehåll:
1. Remember: Randy Newman
2. Turn on Your Radio: Marc Cohn
3. One: Aimee Mann
4. Coconut: Fred Schneider
5. Joy: Joe Ely
6. Lay Down Your Arms: Ringo Starr and Stevie Nicks
7. Without Her: Beckley/Lamm/Wilson
8. Jump Into The Fire: Lavern Baker
9. The Moonbeam Song: Steve Forbert
10. You're Breakin' My Heart: Peter Wolf and The Houseparty 5
11. Mournin' Glory Story: Jennifer Trynin
12. Salmon Falls: Al Kooper
13. The Puppy Song: Victoria Williams
14. Don't Forget Me: Marshall Crenshaw
15. This Could Be The Night: Brian Wilson
16. Think About Your Troubles: Jellyfish
17. The Lottery Song: Bill Lloyd
18. Good Old Desk: Ron Sexsmith
19. Me and My Arrow: Adrian Belew
20. I Guess The Lord Must Be in New York City: Richard Barone
21. Spaceman: The Roches with Mark Johnson
22. Don't Leave Me: John Cowan
23. Lifeline: Jimmy Webb

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.