Blogginlägg från 2018-01-08

Martin HÃ¥kans nystartade soloprojekt

I DET JUST AVSLUTADE FOLK AT HEART 2018 på Scandic Örebro Väst var det en artist jag tyckte spred lite mer glans än de andra: Martin Håkan. Med hjälp av ett tips från en gammal arbetskamrat lockades jag till scenen i Restaurangen på fredagskvällen där Martin uppträdde med sitt elektriska band. Kvällen efter fick jag också uppleva delar av samma band på ett mindre hotellrum. Här har jag samlat mina intryck från båda konserterna.
   Martin Qvarfordt var sÃ¥ngare i The Happy Hippo Family, jag minns tydligt deras album "Monacoville" (2011), som nu har lagt ned verksamheten. Martin satsar numera pÃ¥ ett eget soloprojekt under det lite förbryllande namnet Martin HÃ¥kan. Han har alltsÃ¥ skippat sitt efternamn och andranamnet är hans hyllning till sin far.

MARTIN HÃ…KAN
Folk at Heart/Restaurangen, 6 januari 2018

På scenen stod och satt en liten fantastisk popkvintett. Visserligen är det här ett soloprojekt med Qvarfordt som nästan genomgående skrivit alla låtarna i repertoaren själv. Men kompgruppen bredvid och bakom Martin bidrog med både cello (Maja Molander) och valthorn (Carl Carlsvärd).
   Tillsammans med trummisen Svante Ingberg och basisten George Bandick dekorerade de lÃ¥tarna med ett personligt sound utöver det vanliga där bÃ¥de utsökta popmelodier och känsliga ballader tillhörde repertoaren.
   Ã–ppningen pÃ¥ konserten var närmast en popexplosion som jag vill jämföra med Beatles i brist pÃ¥ nÃ¥got mer fantasirikt. I den sex lÃ¥tar lÃ¥nga konsertrepertoaren fanns alltsÃ¥ bÃ¥de pop och ballader där duetten med Maja, "Stay the night", stod ut i den varierade lÃ¥tlistan.
   Förutom lÃ¥ten "Pretty love", skriven tillsammans med Happy Hippo-kompisarna Timmy Bjärnebro och Rickard Andersson, har Martin skrivit alla lÃ¥tarna själv.

Follow footsteps
For New York
Is this it?
Tokyo
Stay the night
Pretty love


MARTIN HÃ…KAN
Folk at Heart/Hotellrum 116 (Parkfesten)

Till den lite mer spontant anspråkslösa konserten i hotellrummet hade Martin plockat fram den akustiska gitarren, välstämd och med en ypperlig klang. Framförandet, som vi fick njuta av på lite närmare håll, blev överlag ett avslappnat möte mellan publik och artist med några strofer allsång som krydda på den sedan ett dygn tillbaka välkända repertoaren.
   "Follow footsteps", som flyttats längre bak i lÃ¥tordningen, hade akustiskt inte samma klockrena hitsound men var melodiskt lika innerlig och gjorde konsertstunden i hotellrummet till en stark upplevelse.

For New York
Is this it?
Stay the night
Tokyo
Follow footsteps
Pretty love

Samtliga bilder: Carina Österling.

/ HÃ¥kan

Bäst på Folk at Heart 2018

EFTER TVÅ INTENSIVA DYGN PÅ HOTELLFESTIVALEN Folk at Heart följt av en vilodag är jag redo att rangordna mina upplevelser på både de stora scenerna och i de mindre hotellrummen. Strax unde de fem bästa hamnade Ad Hoc-orkestern, Åstaden Light, Westmannafolk, Rivertown Blues och Melpa-Jockes Jam Club.

1. MARTIN HÃ…KAN, Restaurangen Fredag 19:10

Martin (med andranamnet Håkan och efternamnet Qvarfordt) hade ett fång fantastiska och varierade poplåtar i sin repertoar. Och med musikalisk uppbackning av både en cello (Maja Molander) och valthorn (Carl Carlsvärd) blev det en garanterat personlig och stark konsert.

2. BIANCA DE LEON, Folk at Heart-rummet Fredag 23:50

Austin-tjejen Bianca kunde verkligen engagera i det lilla hotellrummet med bara en akustisk gitarr och personlig röst till komp. Både hennes sånger och långa mellansnack hade något att förmedla.

3. ONE LITTLE MOUNTAIN, Restaurangen Lördag 21:40

Poprock som växte för varje låt. Mattias Bergstedts grupp är en tajt kombo som lyfte arrangemangen på de snillrikt skrivna låtarna.

4. LES GORDONS, Restaurangen Lördag 20:00

Knappast i närheten av folkmusik men energin hos det här bandet, sångaren Jonathan Renström & Co, är verkligen en fröjd att uppleva live. Vid något tillfälle under helgen kallade jag deras musik för Motownpop och visst har de en repertoar fylld med starka hitlåtar.

5. DSH5, Restaurangen Lördag 20:50
Alla bilder: Carina ÖsterlingDen här sextetten sviker aldrig live men vid fredagskvällens konsert på samma plats var ljudet lite för överstyrt. Men de tog revansch på lördagskvällen inför en rekordstor publik. Med en numera märkbart uppdaterad repertoar blev konserten fylld med höjdpunkter.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.