Blogginlägg från 2008-01-08

#22: Tattoo you

THE ROLLING STONES: Tattoo you (Rolling Stones, 1981)
Stones var inne i sin karriärs mest ojämna och musikaliskt oberäkneliga period. Under bara några år gick de från klassiska ”Some girls” (1978) via fullständigt usla ”Emotional rescue” (1980) och dagens underbara ”Tattoo you” till ytterst pinsamma ”Undercover” (1984). Höga majestätiska berg blandades med tveksamt svaga dalar. Jag tror inget annat band, än Stones, hade kunnat överleva en så ryckig och oförutsägbar skivutgivning.
   Hursomhelst blev ”Tattoo you” den succé vi hoppades på men hade all anledning att tvivla på. Dessutom är skivan ett hopplock av spår från vilt skilda inspelningsperioder. Inte alls så sammanhållen som den i verkligheten låter som. Även så här i efterhand.
   Visserligen innehåller skivan en mängd olika spår, från rockiga låtar till smeksamma ballader, men de lyckas på något underligt sätt skapa en ren och skär helhet.
   Vinylupplagan hade den klassiska indelningen, först en rockig sida och sedan en softare och mer balladdominerad sida. Även det greppet fungerade med Stones 1981.
   Några beskriver ”Tattoo you”, eller enbart ”Tattoo” som Keith Richards ville att den skulle heta (Mick Jagger ändrade titeln utan att prata med Keith…), som en skiva med många outtakes, så kallat överblivet material från tidigare skivor. Men det genomgående kvalitativt starka materialet säger något helt annat. Stones rockar igen och bjuder dessutom på några magiska ballader.
   På inspelningarna, hämtade från 1972 till 1981, återfinns exempelvis flera gitarrister, Mick Taylor, Wayne Perkins och givetvis Ron Wood. Wood som här fick sällsynt låtskrivarcredit på ”No use in crying”.
   Sällan har en Stones-skiva haft en bättre och mer logisk start än med ”Start me up”. En låt som inleder dagens levande Stones-repertoar men 1982, när jag såg bandet på Ullevi, låg den inbakad bland de hitdominerade finallåtarna. Själv kan jag inte tänka mig bättre startlåt när jag agerar dj där inte indie är tema. Märkligt att den från början var en reggaelåt och hette ”Never stop”.
   ”Slave” är den låt som mest påminner om olycksaliga ”Emotional rescue” men är egentligen inspelad under ”Black and blue”-perioden. Jagger på falsett och jazzsaxofonisten Sonny Rollins på långt utdraget solo.
   ”Little T&A”, Keiths stora nummer på skivan, ”Neighbours” och ”Waiting on a friend” är några andra historiskt sett mycket stora Stoneslåtar. Men även tämligen okända ”Hang fire” är rockmusik på hög nivå.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.