Blogginlägg

Sommar, sommar, sommar

Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda/Sommar i juni 2006.

Sommar, sommar, sommar. Näst efter de eländiga jullåtarna så kommer den lättsamma sommarmusiken som årets ständigt återkommande plåga. Naturligtvis är det inte så men mer eller mindre dagssländeaktiga säsongshits ska varje sommar utropas och koras och tjatas med i. Till leda.
   Så när augusti kommer och den sköna ljumma hösten kryper på så har vi glömt alla osmakliga stunder av sommarens refrängpop och monotona technohits.
   Förra året hette den ”Oh Monika” och i år heter den ”We’re from Barcelona”. Trenden av outsägligt kortlivade sommarhits visar verkligen inte upp någon kreativt uppåtsträvande kurva.
   Tacka vet jag de gamla klassikerna på området, Lovin Spoonfuls ”Summer in the city” som osade het asfalt i skivspåren och några år senare Mungo Jerrys ”In the summertime” som korsade västindiska rytmer med tidlös pop.
   OK, det ligger mycket förutsägbar nostalgi i de självklara valen men det är ju så att ingen sommar var varken varmare eller längre under tonårens oändliga sommarlov. Och därmed också musiken som snurrade runt i P3, på Tio i Topp och Sommartoppen.
Sedan hade ju sommarhitsen då, liksom nu, inte så mycket med sommar och sol att göra. Vi fick liksom nog av the real thing i verkliga livet.
   Sommaren 1967, den så kallade ”Summer of Love”, var nog århundradets sommar på många sätt. Från Haight-Ashbury i Kalifornien spreds kärlekstemat över världen till mänskligheten i allmänhet och ungdomar i synnerhet. Och på toppen av den sommarens helt oförglömliga musikaliska minne, bara en månad efter den omtumlande upplevelsen ”Sgt Pepper”, kom Beatles andra fullkomliga explosion: ”All you need is love”.
   Man behövde nödvändigtvis inte vara 14 år, som undertecknad, men det hjälpte naturligtvis till för att världsbilden skulle bli lite mer färggrann. Fast på tv:n var det fortfarande svartvitt.
   De där sista dagarna i juni och första dagarna i juli hade verkligen något magiskt över sig. Söndag 25 juni kunde 400 miljoner tv-tittare över hela världen i direktsändning se Beatles spela in sin historiska låt i Abbey Road-studion i London. Och knappt två veckor senare, fredag 7 juli, fanns skivan ute i affärerna. En hisnande kvick upplevelse på den tiden.
   ”All you need is love” blev självfallet en direkt odödlig hitlåt men sommarhits har ofta ett extremt kort bäst före-datum, ibland kortare än själva sommaren.
   Sedan hör det till saken att en så ljuvlig årstid egentligen inte kräver någon förstärkning med sång och musik. När solen skiner från en klarblå himmel, den ljumma brisen frasar till i lövverken och småfåglarna sjunger som allra vackrast så behöver känslorna inget ackompanjemang. Allra minst av poetiskt tveksamma textrader och simpla refränger.
   Därför borde musik istället svalka när solstrålarna etsar sig fast i sönderbrända vrister. Då tar jag fram en annan gammal Beatles-singel och vänder upp b-sidan där John Lennon sjunger sin klart underskattade sång ”Rain”. Eller Shane MacGowans omåttligt vemodiga sång ”A rainy night in Soho”. Då får regnet i sångerna ersätta alla solkrämer.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.