Blogginlägg

Den där ödesmättade tisdagsmorgonen glömmer jag aldrig

Postad: 2000-12-08 21:29
Kategori: Beatles

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 8/12 2000.

Om någon händelsevis har missat det så är det i dag 20 år sedan John Lennon så brutalt mördades utanför sin och Yoko Onos bostad på Manhattan i New York. Åtminstone enligt alla officiella rapporter.
   John Lennon mördades kallblodigt vid elvatiden på måndagskvällen 8 december 1980 i New York. Då hade det här i Europa blivit ny dag 9 december, klockan var runt fem på morgonen och vi vaknade så småningom upp med en rocklegend mindre i livet.
   Vaknade upp och vaknade upp, förresten. Själv försov jag mig, kom till jobbet i en hast och överfölls av arbetskamrater som ville ha en kommentar till något jag ännu inte visste hade hänt. Det var onekligen en frustrerande och helt oförglömlig situation. - Har du hört om Lennon, frågade någon.
   - Vadå, har han dött, var min enda kommentar fast jag inte visste något. Det var som om tiden för något ögonblick stod absolut still. Jag var tom i huvudet, min enda tanke var att jag drar till med det värsta och hoppas att det är lyckligare än så. Tyvärr var verkligheten lika tragisk som jag i min fatala fantasi målade upp.
   Tomheten de följande timmarna var däremot obeskrivlig. En tomhet som gränsade till vanmakt, ilska och irritation. Varför John Lennon? Varför just nu? Och varför ett så grymt och kallblodigt mord? Det var som om all världens ondska plötsligt regerade och all kamp för fred, frihet, rättvisa och kärlek var som förgäves.
   Personligen gick luften ur mig. Dagen efter spelade Tomas Ledin på Prisma men både för- och eftersnack handlade mest om Lennon. Och samma vecka skulle jag recensera Blondies "Autoamerican", Jon Andersons "Song of seven", Ian Durys "Laughter" och Noices andra LP. Men det var som om orden inte längre betydde något och omdömen kändes minst sagt meningslösa.
   Jag tog time-out, det tog några år innan jag kom upp i varv igen på riktigt men redan i maj 1981, efter två Bruce Springsteen-konserter på fem dagar, förstod jag att några andra hobbies förutom rock- och popmusik skulle jag aldrig skaffa mig.
   En hobby som en gång fick mitt Lennon-intresse att blomma upp på allvar våren 1967 med sånger som "Strawberry fields forever" och "All you need is love". Och den där ödesmättade tisdagsmorgonen, europeisk tid, eller fasansfulla måndagskvällen, amerikansk tid, nästan 14 år senare kommer jag aldrig att glömma.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< December 2000 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.