Blogginlägg
Barrett Strong (1941-2023)
SEDAN NÅGON GÅNG PÅ DET SENA 60-talet har jag varit fascinerad av låtskrivare. Speciellt alla, kvinnor och män, som hade som specialitet att på heltid skriva låtar som andra artister eller grupper sedan framförde på skiva.
I den exklusiva skaran har jag genom åren i text på Håkans Pop tagit adjö av låtskrivare som Geoff Stephens, P F Sloan, Gerry Goffin och Jerry Leiber. Som beundrare av Motown-artister på 60-talet kom jag också i kontakt med skivimperiets alla producenter och låtskrivare och noterade noggrant deras namn. Och i den listan fanns namnet BARRETT STRONG ständigt närvarande på massor av främst 60-talshits. En närmast legendarisk låtskrivare som gick bort för några dagar sedan.
Barrett Strong, som framförallt skrev texter till Motown-hits, skulle bli mest känd som låtskrivare, ofta tillsammans med producenten Norman Whitfield, men började sin så kallade karriär som tonårig sångare på 50-talet. Med den historiskt välkända låten ”Money (that's what I want)”, kanske mest berömd som cover med John Lennon som sångare i The Beatles inspelad i juli 1963, fick Strong en r&b-hit 1960. Det har i alla decennier sedan dess pågått en schism mellan Motown-chefen Berry Gordy, officiell låtskrivare till låten, och Strong om inte även sångarens namn borde finnas med där.
Barrett Strong hade genom Jackie Wilsons försorg kommit i kontakt med Berry Gordy. Wilsons berömda debut ”Reet petite” (1957) var Gordys första erfarenhet som låtskrivare och framgångarna för den låten och ytterligare Wilson-skivor kom att bli en viktig byggsten i det framtida Motown-imperiet.
Det första Gordy/Strong-samarbetet blev singeln ”Let's rock” tidigt 1959 innan ”Money” kom och blev Strongs största stund som sångare. Men efter några ytterligare sporadiska singlar, 1960-1962, tynade Strongs sångkarriär bort ganska snabbt. Han var inte bekväm i rollen som sångare.
I mitten på 60-talet dök Barrett Strongs namn upp som låtskrivare på Motown. Efter lite research hittar jag Barrett Strongs namn första gången som låtskrivare på The Temptations album ”Gettin' ready” (1966) på låten ”Too busy thinking about my baby”. Ett år senare kom Temptations-singeln ”I wish it would rain” där Strongs namn fanns med bland låtskrivarna. Under de nästa tre åren var det låtskrivarteamet Whitfield/Strong som var ansvarig för Temptations hitsinglar som ”Cloud nine”, ”Runaway child, running wild” och ”Don't let the Joneses get you down”.
Mot slutet av 60-talet förändrades Temptations sound mot något som kallades psychedelic soul med mer politiska socialt förankrade texter. Då skrev Barrett Strong starka texter som ”Psychdelic shack”, ”Ball of confusion (that what's the world is today)” och ”War” (som senare blev en hit för Edwin Starr). Den sistnämnda låten fanns för övrigt med på Bruce Springsteens liverepertoar i mitten på 80-talet. På skivomslaget till "Ball of confusion" står det mycket passande: "Words stronger than steel".
Ungefär samtidigt med Temptations-skivorna 1967 började Whitfield-Strong-låtarna figurera i Gladys Knight & the Pips-repertoaren. Och ”I heard it through the grapevine”, kanske låtskrivarteamets mest kända låt, blev en stor och mäktig hit. En låt som ibland röstas fram som pophistoriens allra främsta. En låt som mycket märkligt blev hit en gång till ett år senare, då med Marvin Gaye som sångare. Men första versionen av låten spelades in, men inte utgiven förrän långt senare, av Smokeys Robinsons kompgrupp The Miracles.
Under de här sista 60-talsåren var det Norman Whitfield som var Motowns mest framträdande producent och Whitfield/Strong som låtskrivare. Låtskrivartrion Holland-Dozier-Holland hade under 1968 med schismer i bakfickan lämnat Motown men det fanns en ny generation producenter och låtskrivare som kunde ta över. Med Barrett Strong som ett av flera färgstarka namn.
Barrett Strong avled i lördags 28 januari 2023.
/ Håkan
Tributes: Neal Casal
ÖREBRO LIVE #28: Eldkvarn 1987
<< | Februari 2023 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 | 28 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: