Blogginlägg

Juli 2022 på Håkans Pop

Packmopedsturnén avslutade sin historia i år efter 30 år. I söndags var sista konserten i Göran Samuelssons trädgård inför en rekordstor (drygt 700 pers) publik.

JULI, MITT I SOMMAREN, ÄR SEDAN urminnestider en ganska händelsefattig månad. Ändå fick jag uppleva två konserter, lyssna på några bra nya album och på Håkans Pop fortsatte listan på Örebros Bästa Konserter leta sig mot nummer ett. Här kommer ett sammandrag av Juli 2022 på Håkans Pop.
   Den stora händelsen i mitt liv under juli var Packmopedsturnén sista föreställning i Värmland. Efter 30 år var det bestämt att 2022 var sista gången mopederna skulle susa runt i landskapet med den sedvanlige härföraren Göran Samuelsson i spetsen.
   Med stor koncentration prickade jag in avslutningskonserten i Görans egna trädgård i Västra Ämtervik i söndagskväll. Det var både vemodigt och musikaliskt briljant på samma gång. Precis vid turnéstarten skrev jag en artikel om mina elva tidigare upplevelser av turnén. .
   En dryg vecka innan kunde jag konstatera att Nisse Hellberg med sitt band Helltones gjorde sin historiskt bästa konsert i Örebro, en tidig konsertkväll på nattklubben Villa Strömpis.
   Den 100 konserter långa listan på mina bästa konsertupplevelser i Örebro nådde under juli platserna #79-#87 där artisterna/grupperna Billy Bragg, Magnus Uggla, Weeping Willows, Mohlavyr, Magnus Lindberg, John Holm, The Pogues, Bob Woodruff och Eldkvarn var placerade.
   Sedan var det dags att för 8:e gången lämna rapport om TisdagsAkademiens möten där vi tittar på dokumentärer och sedan diskuterar innehållet.

ÄVEN I JAKTEN PÅ NYA BRA ALBUM tog jag det traditionsenligt lite lugnt under juli men hittade ändå några pärlor och några besvikelser.
   JEFF BECK har aldrig varit någon favorit men tillhör ändå rockhistoriens största namn. När han på sitt senaste album, ”18”, slår sig samman med JOHNNY DEPP blir det naturligtvis uppmärksamhet fast skivan i mina öron är en ojämn, tålamodskrävande men stundtals vackert album.
   Beck har en särdeles vacker, grym ton i sin gitarr och Depp sjunger inte så ofta på skivan. Det här är väl ett album fylld med covers, bara två av 13 låtar är originallåtar, så jag får nog återkomma om djupare åsikter om innehåll när Håkans Pops kategori ”cover-skivor” är tillbaka om några veckor på de här sidorna.
   JACK WHITES senaste album, ”Fear of the dawn” som kom för bara tre månader sedan, lämnade jag utan kommentar helt åt sidan. Ett distat haveri av experimentell sort som min hjärna inte klarade av. Redan nu är han tillbaka med ett nytt album, ”Entering heaven alive”, som inleds så vackert och starkt med ”A tip from you to me” att jag kan tänka mig en utmärkelse som ”Månadens bästa album” men fortsättningen är inte lika klockren.
   Klassisk odödlig och intressant pop, som påminner om Whites Raconteurs-koncept under 00-talet, där jag tycker mig höra både Lennon och McCartney följs dock av mer irrationell musik som en modern Zappa. Synd på så fina höjdpunkter på albumet.
   NEIL YOUNG skriver nytt, spelar in skivor på löpande band och turnerar regelbundet. Men han gräver också i sitt oändliga arkiv. ”Toast”, uppkallad efter studion med samma namn, är ett 20 år gammalt projekt med Crazy Horse som plötsligt bytte riktning och personal, fick Booker T som producent och gavs ut som det ganska mediokra ”Are you passionate?”-albumet.
   ”Toast” är de ursprungliga inspelningarna med Crazy Horse, några låtar gavs ut redan 2002, men det låter ofta bättre nu 20 år senare. Men det är alldeles för jamdominerat för att bedömas som ett seriöst Neil Young-album. Sju låtar, inklusive både 10- och 13-minuterslåtar, blir i längden ganska långtråkiga fast det musikaliskt låter habilt.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.