Blogginlägg

ÖREBRO LIVE #59: Ron Wood 1988

Postad: 2022-10-07 07:59
Kategori: ÖREBRO LIVE 100

1988 VAR DET PAUS I ROLLING STONES VERKSAMHET vilket fick Ron Wood möjlighet att bege sig ut på turné på egen hand. Och för Mick Jagger och Keith Richards, som just då låg i fejd med varandra, att satsa på soloskivor. Jaggers "Primitive cool" (1987) och Richards "Talk is cheap" (1988). Det skakade i Stones-imperiet vid den här tidpunkten. Men Wood var inte så produktiv som soloartist.
   Mellan 1981 ("1234") och 1992 ("Slide on this") gjorde Ron Wood inga solostudioskivor. Däremot släppte han en liveskiva, "Live at the Ritz", strax innan Sverigeturnén. Det var en konsert tillsammans med Bo Diddley inspelad i november 1987 i New York.
   I februari 1988 befann sig Wood i Göteborg för en utställning med sina mÃ¥lningar, jammade med Tottas gäng och, som man säger, tycke uppstod och en tre veckor lÃ¥ng turné, 16 konserter i Sverige, Norge och Danmark, organiserades snabbt.
   I mars turnerade Wood i Japan och USA med Bo Diddley, gjorde sedan nÃ¥gra solospelningar innan han 27 april inledde Sverige-turnén med Totta's Bluesband. Bandet hade egentligen officiellt splittrats efter ANC-galan 1985 men Ã¥terförenades ibland och i samband med Wood-besöket släpptes bandets samlingsskiva "Compilation boogie".
   Det var Totta's Bluesbands originalsättning, med Gunnar Pettersson (som egentligen lämnade bandet 1983 och ersattes av Niels Nordin) pÃ¥ trummor, som kompade Wood och även gjorde egna lÃ¥tar pÃ¥ konserten.

Bilder: Magnus Fond

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 5/5 1988.

EN STEN SOM RULLAR MED GAMLA GODINGAR

RON WOOD & TOTTA'S BLUESBAND
"Rock on Wood Tour 88"
Parkteatern/Brunnsparken, Örebro 3 maj 1988


En sten rullar just nu runt på de svenska vägarna. Tillsammans med Totta's Bluesband turnerar Stones-gitarristen Ron Wood i Sverige med en konsert som är mer en PR-mässig triumf än musikalisk milstolpe. Konserten i Brunnsparken inför cirka 700 personer bestod enbart av gamla godingar.
   Ron Woods betydelse under hans tretton Ã¥r i Rolling Stones har varit svÃ¥r att fastställa. Bandet har arbetat sporadiskt och Ron har mer eller mindre alltid stÃ¥tt i skuggan av pajasen Mick Jagger och rockaren Keith Richards.
   Ã„nnu mer sporadiskt har Ron Wood gjort egna skivor men tisdagskvällens konsert hade ingenting med hans solokarriär att göra. Det handlade istället om gamla Stones-lÃ¥tar och genuina bluesklassiker.
   Men publiken, 95% grabbar med mycket Stones-blod i Ã¥drorna, var givetvis mycket nöjd. De satt inledningsvis artigt och njöt för att mellan lÃ¥tarna bryta ut i ovationsartade applÃ¥der. Örebros sätt att hylla en världskänd gitarrist.
   Tottas inledde kvällen och det var ocksÃ¥ den samspelta orkestern frÃ¥n Göteborg som fick dra det tyngsta lasset. Först fyra lÃ¥tar innan Ron Wood äntrade scenen i en grön jacka, ett glas i handen och cigarett i mungipan. En Stones-gitarrist pÃ¥ semester?
   Med Wood pÃ¥ gitarr fortsatte ett ännu tyngre Tottas med tre lÃ¥tar ur egen repertoar. Efter en kvart pÃ¥ scen tog sig Wood fram till sÃ¥ngmikrofonen, sjöng "It's all over now" sÃ¥ hjärtat vaknade i den nostalgiska kroppen.
   Kanske var det spekulativt av Ron Wood att sjunga gamla Stones-lÃ¥tar frÃ¥n en tid dÃ¥ han själv inte var medlem. Men hans sätt att sjunga, som stundtals pÃ¥minde om Bob Dylan, skakade onekligen liv i de dammiga lÃ¥tarna.
   Därför tillhörde ocksÃ¥ "Little red rooster", dÃ¥ han även spelademunspel, och "Honky tonk women" kvällens höjdpunkter. Den senare lÃ¥ten utvecklade sig till en duett mellan Ron och Totta och publiken sjöng hejdlöst med i refrängen.
   Men kvällens allra finaste ögonblick var "Gasoline alley", en lÃ¥t Wood skrev med Rod Stewart 1970. Efter en lÃ¥ng slidegitarrintroduktion smekte han fram melodin. Totta satt vid pianot och Olle Niklasson avslutade med ett brinnande saxofonsolo.
   Ron Wood var stundtals en pigg 40-Ã¥ring pÃ¥ en konsert som inte krävde nÃ¥gra djupare analyser eller allvarligare omdömen. Allvarligast var det astronomiska beloppet pÃ¥ gaget med alltför höga biljettpriser som följd.

Ron Wood & Tottas Blues Band:
Ron Wood – gitarr/sång/munspel
Totta Näslund - sång
Bernt Andersson – keyboards/sång/munspel
Nikke Ström - bas
Bengan Blomgren - gitarr
Olle Niklasson – saxofon
Gunnar Pettersson - trummor

Setlist:
Just Like I Treat You - 5:43 (Totta)
That Ain't Your Business - 3:57 (Totta)
It'All Over Now - 6:15 (Ron)
I Live The Life I Love - 3:58 (Totta)
Double Trouble - 8:23 (Totta)
Around The Plynth
---Memo From Turner,
---Prodigal Son,
---Gasoline Alley,
---Little Red Rooster - (Ron & Totta)
I Can't Be Satisfied (Ron & Totta)
Black Limousine - 6:13 (Ron & Totta)
That's The Truth - 4:02 (Bernt A. & Totta)
Honky Tonk Women - 5:08 (Ron & Totta)
Shake Your Hips - 8:29 (Ron & Totta)
Outlaws - 6:18 (Ron & Totta)

/ HÃ¥kan




Beatles (63)
Blogg (529)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (177)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Oktober 2022 >>
Må Ti On To Fr Lö Sö
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31            

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...

Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...

Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...

Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.