Blogginlägg

Krönika: December 1995

Genom att läsa en bok och lyssna på två cd-samlingar om svensk musik många decennier tillbaka blev min slutsats att det förr förmodligen var roligare i svensk musikbransch. Men det var långt mellan de musikaliska topparna på dessa generösa samlingar. Krönikan är kanske ett svar på en krönika som jag skrev 1988 att "Det VAR bättre förr".
 
Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 13/12 1995.

ROLIGARE MEN INTE BÄTTRE FÖRR

DET ÄR SOM ETT DÉJÀ VU. SOM NÅGOT jag en gång upplevt men som idag känns oerhört avlägset och främmande. En suveränt samanställd bok, Stora popboken (Premium Publishing), och två olika cd-samlingar, ”Stora popboxen” (EMI) och ”Det var bättre förr” (Karusell), med sammanlagt 6 skivor ger tillsammans en tämligen heltäckande bild av pop-Sverige på 60-talet.
   Jag lyssnar och jag läser. Sambandet mellan musik, melodier och musiker får sin förklaring. Ändå känner jag inte igen mig.
   Mycket av det jag hör är hopplöst opersonligt men mycket är också roligare, mer respektlöst än jag minns det som.
   Slutsatsen blir att det inte var bättre förr – men definitivt roligare.
   Som femtiotalist,tonåring på 60-talet och uppvuxen på popradio (Tio i Topp, Kvällstoppen, Pop 63 med mera), Bildjournalen och Drop In förändrar givetvis perspektivet på en över 30 år lång resa.
   Som tonåring sväljer du allt i musikväg. På 60-talet var det ingen praktisk omöjlighet att ha en närmast hundraprocentig koll på poputbudet i Sverige, USA och England. Mer omfattande var nämligen inte skivutgivningen då.
   På sex år, 1964 till 1969, släpptes exempelvis bara 60 album med svenska artister. Idag i det superkommersiella 90-talet känns siffran absurt låg.
   Som tonåring är du extremt mottaglig. Det kritiska tänkandet var sällsynt,. Svenska covers av utländska original, många enbart sämre kopior, togs emot med öppna armar då.
   Vem brydde sig då om att Tokens, Chris Montez, Premiers, Marvin Gaye och Alan Price Set hade gjort originalen som svenska grupperna Hounds, Ola & Janglers, Hep Stars, Tages och Shanes framgångsrikt plankade av.
   Jämför med dagens technogeneration där gamla hits i nya versioner är mer regel än undantag.
   Stora popboken är Hans Olofssons totala genomgång av allt som producerades på pop- eller rockskiva i Sverige mellan 1964 och 1969. Band för band, skiva för skiva och stad för stad beskrivs i en sprängfylld och direkt ovärderlig bok.
   Faktaspäckad med fullständiga diskografiert, samtliga skivomslag avbildade men mycket slarviga, bristfälliga bildtexter om det ens förekommer några. Gruppbilder många gånger utan information om medlemmarnas namn.
   Boken ger ändå mycket intressant information om många kända artisters första stapplande steg i popbranschen. Lasse Brandeby i High Notes, Lorne de Wolfe i Tintacs, Robert Aschberg i Envoys, Lasse Holm i Doug & his Millsmen och Nils-Åke Ström (numera känd som Nikke Ström) i Karlsogas Cads.
   Alligators, Blues Quality, Cyclones, Kerstin & Gregeg Limited och Oklahoma Boys, alla med ursprung i Örebro, har inte fått plats på någon av skivorna. Katatsrof eller bara ren otur?

ESKILSTUNA, JÖNKÖPING, MOTALA, KRISTIANSTAD, Hässleholm, Finspång och många andra mindre orter finns representerade men inte Örebro.
   I rimlighetens namn borde någon låt från Peps och Blues Qualitys uppmärksammade album ”Sweet Mary Jane” (1969) fått plats.
   Båda skivsamlingarna hänvisar till boken men urvalen skiljer sig nästan helt åt och de blir mer kompliment än konkurrent till varandra. Av de sammanlagt 172 låtarna är det bara sex som återfinns i båda paketen.
   ”Det var bättre förr” täcker in perioden 1954-1969 och fångar därmed in alla rockimitatörer från slutet av 50-talet och alla instrumentalgrupper från 60-talets inledning. Den samlingen, 83 utpräglade hitlåtar, innehåller 83 pocent covers.
   ”Stora popboxen”, 89 låtar som Olofsson valt ut, har en helt annan uppdelning, bara 30 procent covers. Olofssons val är ofta personligt, inte så hitinriktat- Hellre bra b-sidor eller starka albumspår framför urvattnade hits.
   På båda samlingarna låter de rena poplåtarna idag tama och tunna. Däremot kan jag, med hjälp av Olofssons urval, nu upptäcka att garagerocken var stor bland svenska band på 60-talet.
   Fuzzade och distade gitarrer blir med hjälp av cd-tekniken en maffig, skräpig och vågad rock även med dagens mått mätt. Som får mig att nypa mig armen vid flera tillfällen.
   Namn som Pools, skrammelkungarna Steampacket, Madmen, Sound Ltd Set, Lea Riders Group, Les Fleurs och även Fabulous Four (lyssna på ”Rotten rats”) bidrar med samlingens ösigaste spår.
   Bland de 172 låtarna har jag hittat en handfull pärlor, egentligen helt bortglömda men de tål onekligen även dagens ljus. Se nedan.

Okända guldkorn från 60-talet

T-BOONES: At the club (1965). Pop och r&b i en osannolik blandning. Kenny Håkanssons start på karriären.
THE SHAKEMAKERS: Searchin' for shake (1965. Rå pop med Helsingborgs enda bidrag till 60-talet på skiva.
DARLING: Smiling (1968. Pop med Tages-dignitet. Med en icke okänd studioduo, Anders Henriksson och Bengt Palmers, bakom sig.
JOHN JULIAN & CURT-GÖRANS: Misery is such a mystery (1968). Poppig låt, snygg produktion. Glöm bandets senare utveckling mot dansband.
ATTRACTIONS: Let love come between us (1968). Före detta Sleepstones i hitinriktad coverpop.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.