Blogginlägg

Richard Lindgren med ny energi-boost

Richard Lindgren framför sitt nya band Grand Jubilee.

Bilder: Carina ÖsterlingMagnus Nörrenberg med sina impulsiva fingrar på sin keyboard.

RICHARD LINDGREN & GRAND JUBILEE
Folk å Rock, Malmö 31 januari 2020
Konsertlängd: 21:09-23:30 inkl paus 20 minuter (121 min)
Min plats: ca 1,5 m från scenen.

INFÖR VARJE NY KONSERT MED EN ETABLERAD artist, med många skivor bakom sig och obligatoriska hits på repertoaren, vill jag försäkra mig om att det finns nya färska låtar i den nya repertoaren. Det är ju ändå nya överraskande låtar som friskar upp lyssnandet. När det gäller Richard Lindgren brukar jag inte behöva be om nytt och fräscht för han producerar ständigt nytt material och är inte rädd för att uppdatera sin scenrepertoar. Inför fredagskvällens konsert, på Richards hemmaplan på Folk å Rock i Malmö, utlovades officiellt redan på förhand en handfull låtar från det kommande albumet ”Grand jubilee” så jag var optimistisk innan konserten på ett välfyllt och nästan utsålt (130 i publiken) Folk & Rock.
   Med huvudsakligen nytt kompband, som bekvämt nog också fått namnet Grand Jubilee, och en kraftigt uppgraderad konsertrepertoar bjöds det på många nya låtar och många nya arrangemang där många så kallade obligatoriska låtar hade städats ut. En nystart som lovar gott inför framtiden.
   På bekostnad av elegans och lite finlir, som tidigare har varit ett stående inslag i Richards arrangemang, fick vi nu ungdomlig energi och ett både rockigare och modernare sound. Den tajta kompsektionen Christoffer Olsson, trummor, och Ale William Sjöström, bas, punpade in mycket energi i Lindgrens uppgraderade repertoar och Jocke Svensson, gitarr, smyckade dekoren med rent underbara insatser på sitt instrument. Och allt styrdes sedan upp musikaliskt av giganten Magnus Nörrenberg, en i sanningens namn keyboard wizard som underhöll oss som stod närmast scenen med både galenskap och geniala detaljer.
   Att det fanns en bestämd setlist (se nedan) inför konserten var faktiskt unikt eftersom Richard sällan arbetar så och vill inte vara så förutbesämd och välplanerad. Att han i fredagskväll dessutom följde den slaviskt var snudd på sensation. En liten förändring var att en helt omgjord och nästan svåridentifierad ”Trouble in the garden” hade flyttat från sista låt i huvudsetet till första extralåt strax innan konsertens äldsta låt, ”Back to Brno”, fick avsluta kvällen på ett så dags ganska svettigt ställe där imman lagt sig på skyltfönstren.
   Det var som sagt tunnsått med så kallade gamla hits, ingen ”From Camden Town to Bleecker Street” och ingen ”Five pints and a wink fron Gwendolyn”, och ingen var gladare än jag som ständigt har önskemål på nya fantastiska låtar ur låtskrivaren Richard Lindgrens flödande källa av nyproducerat material.
   Vi bjöds på sex nya låtar från Lindgrens kommande album och så här första gången pendlade mina synpunkter mellan ren magi (”Let's go down to Meliflora” och ”Return to me mi corazon”) och några frågetecken (inledande ”Big fat nothing” och ”Miserable landlord”) som kräver fler lyssningar för att fastna på allvar.
   Sedan var det givetvis en ynnest att få höra en av Lindgrens senaste kanonlåtar, ”Down on my luck”, en nyarrangerad version av ”Goodbye Rosie” och den härliga gamla långa (drygt 10 minuter) klenoden ”How long” i ständigt ny skepnad.
   Inledningsvis lät det som ett atmosfäriskt flygande äventyr om det nya bandet som då fick chansen att ge Richard Lindgrens annars melodistarka americana-doftande material ny energi-boost som närmade sig rockmusikens innersta kärna.


Big fat nothing
Sundown on a lemon tree
Walk in the dark
Down on my luck
Death and love
Goodbye Rosie
Let's go down to Meliflora
How long

Paus

Turnstile
No more colors
Travels with Johanna
Dunce's cap
Cinghiale grin song (med Yvette Eklund)
Miserable landlord

Extralåtar:
Trouble in the garden
Back to Brno



/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.