Blogginlägg

Covers: Patti Smith

PATTI SMITH: Twelve (Columbia, 2007)

FÖR 12 ÅR SEDAN BLICKADE PATTI SMITH tillbaka på låtar från många olika decennier och gjorde ett album med enbart covers, detta ofta oerhört intressanta koncept. Från 60- via 70- och 80- till 90-talet fiskade hon upp både överraskningar och förutsägbara låtar.
   Pattis skivproduktion har inte varit så regelbunden och snarare sporadisk under de senaste 15 åren och kanske hade hon och hennes nära musikaliska vänner en ambition att skaka liv i sin karriär med det här projektet.
   Det lyckades väl sådär. Efter 2004, när albumet ”Trampin'” släpptes, har hon (förutom coverskivan) bara släppt ett album, ”Banga” (2012). Ändå har ingen glömt eller förträngt hennes namn, 2011 fick hon Polarpriset och fick sedan äran att uppträda på Nobelfestligheterna 2016 för att hylla Bob Dylan.
   ”Twelve” är ett alldeles underbart album vare sig man bedömer det som en konventionell coverskiva eller ett Patti Smith-album bland alla andra. Den är full av liv och energi och Patti med vänner har lagt ner både känslor och entusiasm i projektet och placerar på något sätt det här materialet i den klassiska New York-rockmusiken. Den då drygt 60-åriga Patti Smith sjunger både starkt och personligt och kompet bakom (med bland annat rutinerade namn som Lenny Kaye och Jay Dee Daugherty) gör sitt allra bästa för att bidra till det musikaliska högklassiga resultatet.
   Men de här Patti Smith-bekanta musikerna får hjälp av många andra gästartister som höjer underhållningsvärdet på de intressanta tolkningar av originallåtarna. Som exempelvis i en alldeles underbart nyarrangerad version av Nirvana-låten ”Smells lika teen spirit” med bland annat tre(!) banjospelare (Sam Shepard är en av dem) och en fiolspelare i kompet. Och där Patti ger sig hän att lyfta fram texten när hon stundtals reciterar Kurt Cobains textrader och förlänger låten till 6:32.
   Sonen Jackson Smith spelar gitarr på några låtar och Tom Verlaine tar ut svängarna med sin gitarr på ”White rabbit”.
   Det är många låtar på albumet där Patti lyfter upp materialet i nivå med originalen. Den ganska medelmåttiga popdängan ”Everybody wants to rule the world” får ett helt annat djup här. Hon lyckas även behålla energin från Stones-originalet ”Gimme shelter” och frågan är om hon inte till och med överträffar Bob Dylan i ”Changing of the guards”.
   ”Helpless” är kanske en alldeles för monumental Neil Young-låt för att kunna bidra med något personligt. Inte heller tycker jag Patti riktigt lyckas nå upp i Grace Slicks ursprungliga sångnivå på ”White rabbit”. Men det är kanske inte helt rättvist att jämföra Pattis 60-åriga röstresurser med Slicks 28-åriga stämma på originalet.


"Are You Experienced?" (Jimi Hendrix) - 4:46
1967. Från albumet "Are you experienced" med The Jimi Hendrix Experience.
"Everybody Wants to Rule the World" (Chris Hughes/Roland Orzabal/Ian Stanley) - 4:07
1985. Från albumet "Songs from the Big Chair" med Tears for Fears.
"Helpless" (Neil Young) - 4:03
1970. Från albumet "Déjà Vu" med Crosby, Stills, Nash & Young.
"Gimme Shelter" (Mick Jagger/Keith Richards) - 5:01
1969. Från albumet "Let It Bleed" med The Rolling Stones.
"Within You Without You" (George Harrison) - 4:51
1967. Från "Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band" med The Beatles.
"White Rabbit" (Grace Slick) - 3:55
1967. Från albumet "Surrealistic Pillow" med Jefferson Airplane.
"Changing of the Guards" (Bob Dylan) - 5:48
1978. Från albumet "Street Legal" med Bob Dylan.
"The Boy in the Bubble" (Forere Motloheloa/Paul Simon) - 4:31
1986. Från albumet "Graceland" med Paul Simon.
"Soul Kitchen" (John Densmore/Robby Krieger/Ray Manzarek/Jim Morrison) - 3:46
1967. Från albumet "The Doors" med The Doors.
"Smells Like Teen Spirit" (Kurt Cobain/Dave Grohl/Krist Novoselic) - 6:32
1991. Från albumet "Nevermind" med Nirvana.
"Midnight Rider" (Gregg Allman/Robert Payne) - 4:03
1970. Från albumet "Idlewild South" med The Allman Brothers Band.
"Pastime Paradise" (Stevie Wonder) - 5:27
1976. Från albumet "Songs in the Key of Life" med Stevie Wonder.

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.