Blogginlägg

Har kvar både energi och den helt tidlösa utstrålningen

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 7/4 2007.

KONSERT
Perssons Pack
Klaras/Musikscen Örebro, 5/4 2007

Per Persson är som artist det mest naturliga och det mest mänskliga som svensk pop någonsin har ägt. Tillsammans med sitt Pack tog han verkligen landet med storm i slutet av 80-talet och början på 90-talet. Med helt vardagliga texter, inga smarta omskrivningar och sanslöst svängiga melodier. Men där någonstans fick Persson nog. Ville inte rätta in sig i ledet och ville inte spela med i spelet.
   Tolv år efter senaste skivan och senaste seriösa Örebro-besöket var det otroligt tillfredsställande att i torsdagskväll se Perssons Pack ha kvar både energi, ambitioner, den personliga och helt tidlösa utstrålningen. Och tillsammans med en publik som direkt avgudade denne Persson så höjdes konsertupplevelsen flera klasser.
   Under den 90 minuter långa konserten var det genomgående en grabbig, kaxig och högljudd stämning, med många spontana utfall, som Persson hakade på när han kärleksfullt gnabbades med pojkarna längst fram. Så beskrivs ju Packets musik som folkpunk också.
   Allsången stod högt i kurs den här kvällen och den började redan i den första sångens första strof och var mer eller mindre närvarande hela tiden.
   Förutom åldermannen Magnus Lind på sitt gamla Zero Sette-dragspel (snacka om fingertoppskänsla!) kunde dagens Persson-band naturligtvis inte mäta sig med den klassiska uppsättningen från förr. Men för kvällen var ovidkommande detaljer som skicklighet, ljud och mindre tajta inslag plötsligt oviktiga.
   Med Per Persson på scen betydde publikkontakt, glada allsångsramsor och munhuggande så ofantligt mycket mer. Utan något nämnvärt avstånd mellan artist och publik så blev stämningen inte oväntat så hög och uppsluppen att han i hastigheten ”glömde” köra tämligen obligatoriska låtar som ”Vild som Jerry Lee” och ”Sista kvällen i april”.
   Men med tanke på att han på faktiskt hann med många av sina klassiker, främst hämtat från den tidiga repertoaren, så var det knappast någon större invändning på konserten.
   Med Magnus Lind som obestridlig ledare av arrangemangen så var det ett klassiskt röjigt, stundtals ofokuserat och mindre tajt sound som regerade på Klaras i torsdagskväll. Men alla musikerna slutade spela samtidigt i alla fall. Och när de tågade ut genom publiken och samtidigt spelade de sista tonerna i ”Somna in” var det hursomhelst en lycklig final.

Låtarna:
Hemma
En sång om dej
Nyårsafton i New York
Bortom månen & mars
Fribacka väg
Små, små saker
Perssons dynamit
Guldhuggarland
Gråmånen
Bröllopsdag
Ikväll tar vi över stan
Packets paradmarsch
Hanna
Tusen dagar härifrån
Kammahav
Perssons hotell
Du går aldrig ensam
Brooklandsvägen
Somna in

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.