Blogginlägg

Larm #11: våren 1980

Postad: 2015-01-26 07:59
Kategori: Larm



1. JOHN HIATT
2. PETE CARR - han tackade nej till Allman Brothers
3. THE BYRDS
4. THE CANNIBALS & THE INMATES
5. Artpop
6. ROLLING STONES i original
7. BOB DYLAN på svenska
8. Lost in the blåst
9. "Ännu mera blues"
10. Rock i tryck
11. Skivrecensioner
12. Litta Kantri

INTE NOG MED ATT VI FICK VÄNTA rekordlång tid på Larm #11, nästan ett år, och inte nog med att vi läsare fick acceptera ännu en prishöjning (till 10:-) så fick vi också information om att tidningen framför våra ögon, med John Hiatt-fotografiet på framsidan, var det sista numret med Lennart Persson som chefredaktör. Till de lite omskakande sidan tre-nyheterna kan vi också tillägga att #11 saknar officiellt utgivningsdatum som Larm under sina tio första nummer så korrekt och ordningsamt har gjort. Så jag har helt enkelt gissat mig fram till ett ungefärligt datum baserat på innehåll och annonser. Och kommit fram till våren 1980.
   Lennart P berättar varför han hoppar av positionen som chefredaktör, tidsbrist är den huvudsakliga anledningen, för att den skivaffär han startade för drygt ett år sedan tar för mycket tid. Men han lovade i samma lilla artikel att fortsätta bidra till kommande Larm-nummer.
   Vad som fick Lennart P att slutligen slänga in en liten handduk var det faktum att han till det här starkt försenade Larm-numret inte hann skriva någon sedvanlig singelkrönika och det har givetvis resulterat i ett lite magrare innehåll än tidigare Larm.
   Men vi saknar ändå inte klassiskt starka Lennart P-bidrag i det nya Larm-numret. Han berättar om John Hiatts hela historia, från ett inledande låtskrivarkontrakt i Nashville via gruppen White Duck till solokarriären, och är dessutom ansvarig för numrets tyngsta artikel, "Rolling Stones i original".
   Från sidan 21 till sidan 37 radar Lennart upp alla artister/grupper, i småartiklar, från vilka Rolling Stones har hämtat sina covers. Det blir en imponerande rad och en intressant samling förebilder som influerat gruppen på alla skivor fram till "Some girls". Inte så överraskande en övervägande majoritet färgade artister och grupper, från Ray Charles till Temptations, från blues till Motown, från Chuck Berry till Bo Diddley och från Marvin Gaye till Stevie Wonder. En synnerligen heltäckande artikel om Rolling Stones covermaterial.
   Larm-numrets andra stora omfattande artikel handlar om The Byrds. Dennis Nelinder berättar initierat och kunnigt om alla gruppens skivor. Från de tidiga stapplande stegen i gruppen The Jet Set till sommaren 1968 när Gram Parsons och Chris Hillman lämnade gruppen för att bilda The Flying Burrito Brothers. En mycket intressant historia och färgstark utveckling från skiva till skiva.
   Kalle Oldby fortsätter sitt fokus på amerikanska gitarrister och på sin egenhändigt nedtecknade sida berättar han om Muscle Shoals-gitarristen Pete Carr och hans insatser inom både rock- och soulmusiken på både akustisk och elektrisk gitarr. En artikel som avslutas med många skivtips och jag hittar exempel på skivor ur min egen samling: Johnny Rivers "Road", Rod Stewarts "Atlantic crossing" och Paul Simons "There goes rhymin' Simon".

ULF LINDQVIST BERÄTTAR AKTUELLA konsertminnen från London med The Cannibals och The Inmates, två engelska r&b-influerade rockgrupper som då firade framgångar på svettiga klubbar i England. Livebilderna är signerade Stefan Wallgren liksom bilderna i John Hiatt-reportaget.
   Artikeln som på sidan 20, i det 52 sidor tjocka Larm-numret, har fått den kortfattade rubriken Artpop är som en liten katt bland hermelinerna om musik utanför den renläriga och jordnära rockmusiken. Där berättar Bengt Lander om sina känslor för grupper som Devo, X-Ray Spex, Pere Ube och Cure.
   Den intressanta Lost in the blåst-avdelningen finns tack och lov kvar i tidningen och på tre sidor får vi flera spännande skivtips tillbaka i tiden med bland annat Rick Danko, The Winkies, Frummox (duon med den för ett år sedan avlidne Steven Fromholz ) och Gene Clark. Plus en lång Lennart P-rekommendation av skivor med The Leathercoated Minds, The Kingsmen och Roger Tillison som alla har J J Cale som luddig gemensam nämnare.
   I "Ännu mera blues"-krönikan spelar bluessångaren och pianisten Amos Milburn huvudrollen. Han avled under de första dagarna av 1980 och enligt Staffan Solding hade han inte fått den uppmärksamhet han förtjänade.
   Göran Holmquist har på djupet undersökt Bob Dylan-influenserna bland svenska rock-, pop- och visartister. Och radar framförallt upp alla namn som en eller flera gånger spelat in covers på Dylan-låtar, både på svenska och originalspråket. Där förekommer givetvis förväntade namn som Mikael Wiehe, Ola Magnell, Ulf Lundell och Gösta Linderholm men också, för mig okända, dansband som Hobsons, Mållbergarna och Jörgen Edman & Polarna...
   På Rock i tryck-sidan riktas strålkastarna mot två böcker, Paul Cables "Bob Dylan - his unreleased recordings" och Nick Tosches "Country - The biggest music in America". Och just country är i rampljuset på Torkel Drombergs Litta Kantri-sida. Där får nya skivor med Joe Ely, Gary Stewart, Emmylou Harris, Kris Kristofferson och faktiskt Albert Lees "Hiding" några korta recensioner.
   Larm #11 saknar alltså Lennart P:s singelrecensioner men på de vanliga skivrecensionssidorna har han bidragit med underhållande texter om Mickey Jupps "Long distance romancer", Roy Loney och en samlad och något negativ(!) recension av både Fabulous Thunderbirds och NRBQ. Bland övriga recensioner dras mina ögon till "The honky tonk demos", Madness/Specials, J J Cales "5" och ännu en samlad recension av en mängd garagegrupper som Remains, Sonics och Shadows Of Knight.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Januari 2015 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.