Blogginlägg

90:#23 Room to roam

Postad: 2013-11-18 07:56
Kategori: 90-talets bästa

THE WATERBOYS: Room to roam (Ensign, 1990)

Jag upptäckte inte det skotskirländska bandet Waterboys förrän 1988, jag vet att jag var sent ute, och deras "Fisherman's blues" borde ha haft en garanterad plats på min 80-talslista. Och redan då hade de gjort flera kritikerhyllade album som "A pagan place" och "This is the sea". Så hösten 1990 var Mike Scott, den självklare ledaren i bandet, och Waterboys mogna för att göra ett starkt och homogent album fastän omväxlande och varierat, "Room to roam".
   Waterboys har alltid förknippats med Irland fast medlemmarna även har kommit från Skottland, exempelvis Scott, och England. Men den irländska musikaliska traditionen ligger djupt i arrangemang och Mike Scotts låtar på det här albumet.
   Scott var vid tillfället nygift och det gick en positiv och optimistisk våg genom både sound och material på "Room to roam". Scott ser ibland ut som en gerillasoldat men sjunger här vackrare än någonsin. "In search of a rose", "A man is in love", "Bigger picture", "The star and the sea" (visserligen bara 26 sekunder lång), "Something that is gone", "Further up, further in" och "How long will I love" är glad, vänlig, upprymd och andlöst vacker musik.
   Mitt i all skönhet och vemod exploderar ibland arrangemangen åt väldigt överraskande håll. I "Something that is gone" river en saxofon och en baklängesgitarr upp stora revor i den smäckra inramningen och i den uppsluppna "Spring comes to Spiddal" anländer plötsligt ett berusat dixieband och vidgar soundet.
   Det ovannämnda homogena får sig en och annan törn på vägen ty mellan de konventionella låtarna förekommer flera korta, ibland namngivna, ofta instrumentala, små stycken. Några låtar slarvas bort i sin korthet. Som exempelvis "The star and the sea" och "Upon the wind and waves" som fiolspelaren Steve Wickham har skrivit och sjunger.
   Waterboys porträtteras på skivomslaget som ett sex man och en kvinna starkt band där Wickham tillsammans med multiinstrumentalisten Anthony Thistlethwaite och fiol/dragspels-tjejen Sharon Shannon är hörnstenar bakom Scott. Till och med trummisen Noel Bridgeman, som tidigare spelat med bland annat irländska Skid Row och Clannad, spelar en liten huvudroll när han får sjunga soulfyllt i "A life of Sundays".
   Waterboys hade hämtat sin nye producent från USA, Barry Beckett. Den gamle Muscle Shoals-pianisten hade genom åren producerat en stor mängd kända artister, som Bob Dylan, Dire Straits, Levon Helm, Southside Johnny och Willie Nelson.
   Annars dräller det av Irlands- och Skottlandsrelaterade detaljer på "Room to roam". Den korta instrumentala låten "Kaliope house", skriven av Dave Richardson, är en låt från skotskirländska Boys Of The Loughs repertoar. "The raggle taggle gypsy" är en skotsk gränsballad. "The trip to Broadford" handlar om en resa till en by på Isle of Skye skriven av Kieran Donnellan..
   Texten på "Islandman" är "Scotland is my dreaming head/Ireland is my heart". Och titeln på hela det här albumet, som är inspelad i irländska Spiddal i Galway, är hämtat från skotten George Macdonalds novell "Phantastes".
   När det är slut på skivan är det ändå inte slut. Då dyker det nämligen upp ett så kallat "hidden track" helt oannonserat. En under minuten kort låt, "The Kings of Kerry", som doftar irländsk och traditionell men är skriven av Scott, Shannon och Wickham.

YouTube: "A Man Is In Love/Kaliope House".


/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< November 2013 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30  

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.