Blogginlägg

Bättre låtskrivare än rocksångare

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 19/11 1983.

NIKLAS STRÖMSTEDT & SKARPA SKOTT
Lord Nelson, Örebro 17 november 1983

Ibland tror jag svenska rockartister lider brist på fantasi vid val av kompmusiker. Bakom Niklas Strömstedt fanns killar som på senare tid kompat både Dan Hylander och Ulf Lundell. Men bakom Strömstedt blev det ett mindre och rockigare sound som passar bäst på de klubbar som bandet huvudsakligen spelar på.
   Lord Nelson-konserten i torsdagskväll var turnépremiär men med musiker som känner varandra flöt det givetvis redan anmärkningsvärt problemfritt. Sorgligt men inte helt oväntat svek publiken Niklas Strömstedt som är bättre som låtskrivare än som sångare i ett rock’n’roll-band. Han var inte tillräckligt utmanande för att lyfta ett gig över det normala.
   Konsertmaterialet kretsade naturligtvis mest kring det nya albumet ”Andra äventyr” som finns i skivbutiken först nästa vecka. Men låtarna var enkla, rockiga och lössläppta så det skapade inga större trösklar till det nyare matetrial.
   Strömstedt gjorde också rikligt med covers, låtar av andra artister, på både engelska och svenska. Bland annat ett fint medley med Dave Edmunds-favoriten ”Fine fine fine”, ”Marie Marie”, ”Marie i växeln” och Janne Bark sjöng ”Do you love me”. Härligt och rockigt fast gruppen i andra sammanhang är mest känd för sina lyhörda arrangemang.
   Trots att Niklas Strömstedt och Skarpa Skott inte kittlade nerverna lika djupt och grundligt som många andra kunde jag ändå inte undgå att njuta av dessa musikers tekniska och musikaliska briljans. I varje låt, varje vers och varje sekund hade de ambitionen att ge det yttersta.

Niklas Strömstedt: gitarr och sång
Janne Bark: gitarr och sång
Hasse Olsson: keyboards
Pelle Alsing: trummor
Ola Johansson: bas

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.