Blogginlägg

Vi upplevde allt och lite till i Southend

Postad: 2011-03-15 15:33
Kategori: Blogg



Det var ”Welcome to Southend On Sea”-skylten som mötte oss först. När vi rullade in i den engelska kuststaden Southend på lördagseftermiddagen strax efter kl 3 hade vi stora förväntningar och ännu större förhoppningar. När vi framåt natten slöt våra ögon hade allt gått i uppfyllelse – och lite till. Målet för resan var en konsert med Mickey Jupp men vi fick så mycket mer. Ett personligt möte med huvudpersonen, ett avslappnat soundcheck med flera gamla Southend-profiler och en fantastisk sightseeing dagen efter i det som lite slarvigt kallas Southend men består av delarna Leigh On Sea, Westcliff On Sea, Canvey Island och Southend On Sea.
   Soundcheck på Club Riga på baksidan av den legendariska puben The Cricketers Inn i hörnet West Cliff Avenue och London Road blev som ett stort släktmöte. Där min vän och kollega Lasse Kärrbäck, den svenske Jupp-fantasten som håller i den officiella Mickey Jupp-sajten, fick möta sina gamla Southend-kompisar för första gången.
   Här klev John Bobin och Mo Witham, gamla profiler från Legend där Jupp en gång var ledare, fram med rejäla handslag och tyckte det var jättekul att träffa ”Lars” som de tydligt uttalade det. Kul att träffa en person, ett fan, som de hållit kontakt med på mejl och Facebook under en lång tid. Där stod givetvis även Mickey Jupp och var tillmötesgående och på ett osedvanligt gott humör. Bobin och Witham hade strax innan skrockat om Jupps ojämnt dåliga humör men det stämde inte det minsta.
   Jupp kan kallas skygg och tillbakadragen med många avslutade projekt på sitt samvete men den här lördagen kunde knappt ha börjat bättre. Mickey var på ett strålande humör och det kom också att påverka konserten senare på kvällen. Konsertbetraktelsen återkommer jag till i morgon på den här platsen.
   Kärrbäck lämnade över en stor del av den 500 ex stora upplagan av den nya skivan ”Favourites” som han har låtit producera, tryckt upp och nu vill sälja till Jupps förmån. Beställ skivan på ovannämnda sajt! Med glad min och massor av energi signerade Jupp en mängd skivor samtidigt som han berättade små anekdoter och i sin tur överräckte han till Kärrbäck en cd med ytterligare nya demolåtar, gjorda mellan 1997 och 2010, som han lite lustigt och påhittigt kallat ”Favourites too”. 15 låtar med versioner som han själv vill att de ska låta. Några repriser ”Stephanee”, ”Some roads are rocky” och ”Stuck behind a Maserati”, men de nya och ännu okända låtarna var i klar majoritet.
   Den skivan kom att bli ett underbart soundtrack när vi på söndagen bilade oss runt i både Canvey Island och Southend. Extremt catchy låtar som ”I’d love to boogie” och ”Every second second” passar för övrigt till vilken biltur som helst. Jag lär snart återvända till den här demon och dess innehåll i en kommande artikel.
   Det var hög stämning på soundcheck. Alla skojade med alla där de flesta hade sina gamla rötter i grannskapet. Mickey berättade att han hade spelat i den här lokalen redan 1964 (med The Orioles) och nu senast för tio år sedan. Återkomsten till sin gamla hemstad, dit han flyttade som sjuåring och flyttade från 1984, var både vemodig och glad. Och han togs emot senare på kvällen av 200 personer, inklusive Will Birch och Lew Lewis i publiken, på ett fullpackat Riga Music Bar.

Nyfikenheten på Dr Feelgoods rötter förde oss till Canvey Island där vi efter havskusten sprang på en man med sina fyra hundar som händelsevis råkade ha Feelgood-relaterade kontakter. Han berättade om Feelgood gamla pub, Dr Feelgood Music Bar, och visade oss till den plats där den en gång låg. Numera riven och på dess plats låg nu en ny pub, restaurang och ett hotell, Oyster Fleet, där nuvarande upplagan av Dr Feelgood faktiskt ska spela på lördag.
   Southend är överraskande en väldigt stor stad (ca 160 000 innevånare) och långtifrån den pittoreska idyll som jag i min enfald hade målat upp i min fantasi. De centrala delarna av staden ligger vackert sluttande ner mot havet men strandpromenaden är odrägligt formad av kommers, tivoli och oändligt många spelautomater som ett Las Vegas i miniatyr. Mitt i myllret av Wimpy-barer, blinkande spelhallar och tämligen traditionella pubar reser sig den klassiska byggnaden Kursaal som en gång var ett betydande ballroom, ett danspalats och en konsertlokal, och nu rent bokstavligen håller stilen men mest innehåller tomma lokaler och en bowlingbana. Men dess profil med den neonröda skylten är Southend skyline symboliserad.
   Turisttåget ut på den över två kilometer långa Southend Pier var däremot inte i bästa fysiska trim. Långsamt och skakigt tog den oss ut till en tämligen öde plats med enbart en souveniraffär. Medan de svarta molnen tornade upp sig i väster.

Foto: Lasse Kärrbäck


                                                                        Foto: Tommy Sundström
Idolen och fantasten. Mickey Jupp signerar skivor och Lasse Kärrbäck övervakar.

/ Håkan




10 år (5)
Beatles (59)
Blogg (375)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Jul (51)
Konserter (204)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Minns (95)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Mars 2011 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31      

Hakan 20/05: Exakt! Nar inte Lennart langre finns ar det ju hit man gar....

Peter Lundmark 17/05: Är djupt imponerad av ditt arbete med Håkans Pop, har nog följt sidan sedan star...

LSvendsen 4/05: Släpptes den som LP eller bara CD? ...

Silja 1/05: Går i SVT i morgon 2/5 23.05!...

Anders 20/04: Kan vi inte få lyssna på (läsa) hela sommarprogrammet, nu har jag väntat i snart...

Stephen 16/04: Kul anekdot runt inspelningen av Da doo ron ron. Versionen som finns på Stardust...

Lasse 12/04: Ursprungligen skulle det ha varit tre låtar skrivna av Mickey Jupp. Men som det...

Jarmo Anttila 6/04: Omslaget är en kopia av/hyllning till J Geils Band "Bloodshot"...

Hans 31/03: Lustigt att vi båda föll för omslaget och medverkande musiker som avgjorde köpet...

Anders 14/03: Här i Nynäshamn igårkväll spelade Cordovas Truckin', Grateful Dead-låten. Jag gi...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.