Blogginlägg

Tributes: George Harrison

"Concert for George" (WMS, 2003)
29 november 2001 avled George Harrison i lungcancer. Exakt ett år senare arrangerades den här minneskonserten i Royal Albert Hall under musikalisk ledning av Eric Clapton och Jeff Lynne med massor av medverkande Harrison-relaterade artister. Och efter nästan ytterligare ett år släpptes den här skivan och även en dvd med konserten.

Det är snart tio år sedan George Harrison dog. Och hans musikaliska värde kan inte nog uppskattas än i dag. Det visar om inte annat den här underbart genomförda och stundtals briljanta hyllningen till konsert där Harrisons låtar får en innerlig tolkning som ibland överträffar originalen. Faktiskt.
   ”Concert for George” gavs också ut på dvd med lite mer material än på den här dubbel-cd:n. Där får man även njuta av två Monty Python-låtar, ”Sit on my face” och ”The lumberjack song”, och Sam Brown/Jools Holland-låten ”Horse to the water”. Den sistnämnda låten blev Harrisons sista komposition (med sonen Dhani) och hans sista skivinspelning i oktober 2001. Dvd:n är min all time favorit-dvd.
   Eric Clapton, som är kvällens Musical Director, inleder med att anspråkslöst förklara att bandet bara har repeterat i tre veckor men han hoppas att de har kommit nära sin ambition att göra George Harrisons låtar rättvisa. Han har sannerligen rätt.
   Första delen på konserten ägnades åt indisk musik som låg George nära hjärtat. Med bland annat en specialskriven Ravi Shankar-låt, ”Arpan” (”to give” på engelska), med hans dotter Anoushka på sitar. Hon är, vad jag kan bedöma, en virtuos på sitt instrument och stämningen i Royal Albert Hall låg vid tillfället tät.
   Första skivans höjdpunkt är i mina öron ”The inner light”, den gamla Beatles-b-sidan, där Jeff Lynne sjunger till det indiska kompet, där blåsinstrumentet shehnai perfekt fångat soundet från originalet och där Chris Stainton spelar den gudomligt vackra syntslingan. Ett underbart framförande av den undangömda pärlan.
   Trots den överbefolkade scenen blir ”Concert for George” aldrig en svulstig eller överdrivet pampig upplevelse fast det ofta är fem-sex gitarrer, bland annat Albert Lee, på scenen samtidigt och minst två trummisar (plus den spektakuläre Ray Cooper på allsköns percussion).
   Urvalet av låtar är en fin blandning av lite udda Harrison-material och de obligatoriska klassikerna. Här framförda ibland bättre och mer naturligare än någonsin. Det är konstigt att konstatera att Eric Clapton aldrig tidigare har spelat in ”While my guitar gently weeps”, Paul McCartney ger tillsammans med hela bandet ”All things must pass” en underbar behandling, Tom Petty & Heartbreakers bidrag är överraskande poppiga, Billy Prestons ger ”My sweet lord” en soulig tolkning, McCartneys ukulele-arrangerade ”Something” och den mycket fina duetten mellan Clapton och Preston i den långa, utdragna och magiska ”Isn’t it a pity” med både fint slidesolo (den mindre kände Marc Mann), orgelsolo (Gary Brooker) och Clapton-solo.
   Det var också en kväll för återförening så långt det nu gick. Bejublade Ringo Starr och Paul McCartney var på scen samtidigt under flera låtar. Ringos båda bidrag hade dynamiken som jag inte direkt upptäckte när han gästade Sverige och Liseberg i somras.
   Halva Traveling Wilburys gjorde ”Handle with care” till ett fint minne. Egentligen var det väl bara Bob Dylan som saknades under den här magiska kvällen. Men jag tror inte att han hade höjt den musikaliska nivån ytterligare.
   En av de mindre kända artisterna, Joe Brown, överraskade i det mindre profilerade formatet. Med en egen trio bakom sig gjorde han en utsökt tolkning av ”Here comes the sun”, en fin ”That’s the way it goes” (bortglömd pärla på ”Gone troppo”) och den avslutande känslofulla finalen med den gamla evergreen-låten ”I’ll see you in my dreams” spelad på ukulele.
   ”Concert for George” är en hyllning av gudabenådad kvalité.


Innehåller:
1. Sarve Sham
2. Your Eyes (Sitar Solo) - Anoushka Shankar
3. The Inner Light - Anoushka Shankar and Jeff Lynne
4. Arpan - Anoushka Shankar
5. I Want To Tell You - Jeff Lynne
6. If I Needed Someone - Eric Clapton
7. Old Brown Shoe - Gary Brooker
8. Give Me Love (Give Me Piece On Earth) - Jeff Lynne
9. Beware Of Darkness - Eric Clapton
10. Here Comes The Sun - Joe Brown
11. That's The Way It Goes - Joe Brown
12. Taxman - Tom Petty & the Heartbreakers
13. I Need You - Tom Petty & the Heartbreakers
14. Handle with Care - Tom Petty & the Heartbreakers with Jeff Lynne and Dhani Harrison
15. Isn't It A Pity - Billy Preston
16. Photograph - Ringo Starr
17. Honey Don't - Ringo Starr
18. For You Blue - Paul McCartney
19. Something - Paul McCartney & Eric Clapton
20. All Things Must Pass - Paul McCartney
21. While My Guitar Gently Weeps - Paul McCartney & Eric Clapton
22. My Sweet Lord - Billy Preston
23. Wah Wah - Eric Clapton
24. I'll See You In My Dreams - Joe Brown

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.