Blogginlägg

Den duktige Grossman

Ett välkommet återbesök, han var i Örebro i oktober 1972, av den amerikanske sångaren, gitarristen och berättaren Stefan Grossman. Den här gången var han aktuell på skiva med "Stefan Grossman live" inspelad i bland annat Stockholm året innan.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 1/10 1973.

STEFAN GROSSMAN
Konserthuset, Örebro 27 september 1973

Nu har Stefan Grossman var i stan igen! Han var här för nästan ett år sedan och stod på torsdagskvällen åter i strålkastarljuset i Örebro Konserthus.
   Det var Ã¥terigen en humoristisk Stefan Grossman som bjöd pÃ¥ en glad och uppsluppen show inför ett lÃ¥ngtifrÃ¥n utsÃ¥lt Konserthus.
   Runt om i världen finns det mÃ¥nga sÃ¥ngare med gitarr. Stefan Grossman tillhör onekligen det översta skiktet. Han skiljer sig ocksÃ¥ märkbart frÃ¥n de övriga. Han är främst gitarrist och framförde sina nummer helt akustiskt, vilket avviker frÃ¥n det mesta i denna sÃ¥ elektrifierade tid.
   Stefans repertoar var hämtad frÃ¥n vitt skilda hÃ¥ll. Det mesta byggde pÃ¥ ragtime som han pÃ¥ ett stämningsfullt sätt fÃ¥ngade med sin 12-strängade bottleneck-gitarr. Han var ocksÃ¥ en mästare pÃ¥ att fÃ¥ sin gitarr att lÃ¥ta som andra instrument.
   Hans 12-strängade piano var unik, Louis Armstrong-kornetten likasÃ¥ och det vilt svängande dixielandblÃ¥set. Allt utför pÃ¥ en gitarr.
   Den kanske största behÃ¥llningen fick jag annars av de enormt skojiga förklaringarna han gav mellan lÃ¥tarna. Han drev med det mesta och de flesta, bland annat Spiro Agnew och Olof Palme. Han försökte ocksÃ¥ fÃ¥ publiken att dansa charleston och sjunga i stämmor vilket misslyckades helt. Ett misslyckande som jag tycker publiken helt fick stÃ¥ för.
   Det var alltsÃ¥ en minst sagt mÃ¥ngsysslande människa, Stefan Grossman, som med sitt briljanta gitarrspel säkert fick mÃ¥nga att bli gröna av avund.
   Om publiken var fÃ¥talig sÃ¥ var entusiasterna desto fler i Konserthuset och extranumret var därför helt oundvikligt.

/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.