Blogginlägg

En resa från Aberdeen via Los Angeles till Sverige

Här kommer en diskografi över gitarristen och artisten Billy Bremners samlade produktion. För det första vill jag understryka att jag inte är ensam ansvarig för den här diskografin. Det är i hög grad min skivsamlande vän, Mickey Jupp-experten och i detta fall även projektledaren, Lasse Kärrbäck, som har jagat och letat upp gamla skivor. Han har sökt kontakt och hittat e-post-adresser till gamla artister och musiker. Som ofta försökt minnas, ibland kommit med en och annan ledtråd men också, dessvärre, i några fall helt undvikit att svara.
   Sedan har Lasse och jag tillsammans lagt pusslet, följt varenda tråd till sitt slut och fogat samman en diskografi som också, givetvis, är en följetong av en livslång historia om och kring Billy Bremner. Från Aberdeen via Los Angeles och Nashville till Sverige. En onekligen fascinerande historia, bara det.
   Sedan har vi prickat i varje skiva (det är ju trots allt en diskografi…) där Billy har uppträtt som artist eller varit officiell medlem i ett band men också skivor där han enbart har dykt upp som gästmusiker eller traditionell studiomusiker. Vi har också försökt bocka av en hel del turnéer i specifika sammanhang och även nämnt några demoinspelningar.
   Det finns hål, det finns frågetecken och det finns oklara uppgifter (se det gärna som en uppgift att bidra för att göra diskografin helt fullständig…) men vi har efter bästa förmåga byggt ihop alla detaljer till en tämligen intressant historieberättelse. Jag ska också påpeka att den här diskografin regelbundet kommer att uppdateras när nya eller rätta uppgifter dyker upp.
   Med en vän som Lasse Kärrbäck vid min sida har det här projektet aldrig tappat tempo eller engagemang och han har med ett direkt osvikligt intresse letat upp varje skiva från ständigt nya uppgifter och ny information som jag har slängt till honom. Varje tillfälle har givit Lasse mer jobb och mer bryderier men han har ändå svarat med samma entusiasm. Som exempelvis i det här mejlet som dök upp när vi (nästan) hade kört fast:
   ”Ja oerhört märkligt. Jag har aldrig varit med om maken till svårigheter att hitta info. Fast det är ju hur kul som helst. Det ena ger det andra och vips är man något nytt på spåret.”
   Lasse var också delaktig i min förra diskografi, Brinsley Schwarz, som publicerades strax efter sommaren. Efter den kraftansträngningen tänkte vi ta en liten paus, ägna en kort tid åt ett litet projekt, knåpa ihop Billy Bremners, som vi då trodde, begränsade lilla diskografi. Några soloskivor, bland annat "Loud music in cars" (se bild), plus Rockpile var tanken.
   Sedan slutet av augusti har det här projektet växt och växt långt över alla spekulationer, nya uppgifter har lagts till de gamla och plötsligt har det dykt upp helt nya och okända konstellationer. Som gjort att hela projektet ständigt har stått i förändring och blivit en oändligt intressant resa och en fördjupning i ämnet långt mycket större än vi trodde var möjligt.
   Lasse har också varit i kontakt med Billy som svarade med ett handskrivet gammaldags långt brev (se nedan). "I am not a computer guy. Unfortunately computers in one way or another have killed the the music biz, which is my living", som han bland annat skrev.
   Billy berättade också om den alltid fascinerande historien om sitt namn. Första soloskivan gjorde Billy under namnet Bill Murray, hans för- och mellannamn. Anledningen var att han inte ville förknippas med den i många kretsar, utom bland Leeds-fans, hatade skotske fotbollsspelaren med samma namn. Billy ville inte bli känd som "den sjungande fotbollsspelaren".
   Namnförväxlingen skapar fortfarande problem. "I still to this day get some shit from people when my name is mentioned. By the way, B.B. the Leeds star was a great player", berättar Billy idag.


/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.