Blogginlägg

Ingen avstickare till Liverpool

Postad: 2007-01-08 21:31 (ursprungligen publicerad på kollegiet.nu)
Kategori: Beatles

Magnus Lindberg sjöng en gång om att han aldrig har varit i Memphis. Men jag har aldrig varit i Liverpool. Och det kanske är ett större mysterium än att Magnus aldrig har varit i Memphis. Jag som har besökt det brittiska öriket så många gånger i så många olika sammanhang har alltså aldrig tagit ett enda steg i den klassiska popstaden på den engelska västkusten.
   Vi har hyrt hus i Cornwall, hyrt lägenhet i Rye på sydkusten, hyrt en grindstuga i skuggan av slottet Rockingham i Midlands och rest runt i Skottland. Men aldrig Liverpool.
   Men det är klart man har längtat. Till Beatles hemstad. Här har jag hållit på och åkt till London i 26 års tid och inte kunnat unna mig en liten avstickare till hamnstaden, popstaden och fotbollsstaden Liverpool. Det är synd och nästan skam.

Det är då jag landar på en hemsida för ett nytt, ännu ej öppnat, hotell i Liverpool: Hard Days Night Hotel. En säkert svindyr turistfälla, när det väl öppnar i höst, men det finns ändå en djupt musikaliskt seriös prägel i hotellets marknadsföring.
   Som logotypen, exempelvis. G7-ackordet på en stiliserad bild. Det alldeles oemotståndliga gitarrackordet som skjuter igång låten ”A hard day’s night” med The Beatles. Ett fett, skarpt gitarrackord som än idag får ungdomar att springa till dansgolvet. Jag har själv upplevt det på en av de klubbar som Joakim och Jonas har satt upp här i Örebro.
   Den där sekunden som drar igång låten är verkligen häftklistrande på medvetandet. Det var också ambitionen när Beatles tillsammans med producenten George Martin gick in i Abbey Road-studion 16 april 1964. Den här låten, den här dramatiska öppningen skulle vara det första som hördes på singeln med samma namn, på första spåret på LP:n med samma namn och, framförallt, det första som hördes och sågs på filmen med samma namn.
   Joakim påstår att det är en 12-strängad elgitarr som sätter igång låten och jag är inte man att sätta emot i sådana frågor. Och när jag vet att både George Harrison och, i det här fallet, John Lennon ofta spelade på den klassiska Rickenbacker-gitarren är det bara att slå fast den sanningen.

Både singeln och LP:n släpptes på skiva samma dag, 10 juli 1964, vilket på många sätt var ovanligt i Beatles fall. En absolut majoritet av deras singlar inkluderades överhuvudtaget aldrig på albumen och att då släppa en singel och LP på unisont på exakt samma dag känns så här i efterhand väldigt exklusivt.
   Releasedagen var traditionsenligt en fredag vilket måste betyda att jag på söndagen innan, 5 juli, hörde låten ”A hard day’s night” första gången på radions Pop 64 Special, presenterad av Klas Burling. Jag kan inte minnas exakt känslan men det var säkert ett stort ögonblick för den 11-åriga pojken som just då befann sig mittemellan fjärde och femte klass.
   Till den här mycket eleganta logotypen för hotellet i Liverpool finns det ytterligare några kopplingar till Beatles. Mönstret med de 20 rutorna är hämtat från omslaget till ”A hard day’s night” och de fyra punkterna kan symbolisera de fyra Beatles-medlemmarna konventionella placering på scen med Paul, George och John längst fram och Ringo vid trummorna bakom.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (395)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (215)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (104)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Januari 2007 >>
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31        

Mikael 18/06: Jag är helt enig med dig. Detta är Springsteens masterpiece! Helt oöverträffad i...

Lise-Lotte Andersson 12/06: Hej, Var på Bristol i Södertälje och såg Steve Gibbons kommer inte ihåg vilket ...

Bubbert 17/05: Det stämmer väl inte riktigt att Neil Young skrev den mycket personliga sången ”...

Mikael 7/05: Jag tycker nog du underskattar albumet "George Harrison", som jag tycker är ett ...

Jesper Larsson 27/04: Bra recension. Den konserten skulle man ha varit på! Briljant band som jag aldri...

Mikael Löwengren 26/04: "Det vi aldrig skulle få" var ursprungligen tänkt till bonus-CD:n på den norska ...

Marcus Wensby 18/04: Denna platta (som jag själv kallar "Den blå stolen") är ju helt fantastisk! Gil...

Stefan 12/04: Hej! Bilden ovan är med största sannolikhet från någon konsert på Glädjehuset...

Johan S 7/04: Bra skrivet! Intressant om tidigt med Stewart/Wood. En del jag inte visste. Ja...

Mikael 13/03: Mycket bra låt. Tack för tipset! Jag tycker för övrigt att Mellencamps produktio...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.