Blogginlägg
Covers: John Holm
JOHN HOLM: Vägen till Californien (Rival, 1999)
”Vägen till Kalifornien” var ännu en comeback för den sporadiske artisten John Holm och privat var det precis tvärtom för honom. I samband med den här skivan var Holm på väg tillbaka från Kalifornien till Sverige. Skivan är nämligen huvudsakligen inspelad i USA med övervägande amerikanska musiker. Men det förekommer också flera svenska musiker och det är på pappret tämligen spännande att läsa hur Rolf Wikström, Staffan Astner och Jerry Donahue spelar elgitarr på en och samma låt, den svenska versionen ”Nästan ny” av Jesse Winchesters ”Just like new”.
Men det är nästan det enda spännande med den här skivan som i huvudsak är en besvikelse. Holm har blandat upp sitt urval av framförallt amerikanska covers med några omotiverade repriser av sina egna låtar som känns som ren utfyllnad.
Han gör exempelvis helt obegripligt två varianter av samma låt, under de två olika titlarna ”Ingen” och ”Ingen har en hy som du”. Som blir än mer svårförklarligt när det visar sig att låten fanns med på boxen ”Främmande natt” bara två år innan. Då under ytterligare en annan låttitel, ”Ingen ingen”…
Nästan ingenting på den här skivan motsvarar förväntningarna på en så legendomspunnen artist som John Holm. När han dessutom levererar en smått oinspirerad version av sin egen klassiker ”Maria, många mil och år från här” förstår man att det funnits problem att samla ihop material till skivan.
”Across the borderline” är en klassisk Ry Cooder-låt men Holm ”lyckas” göra den mycket mediokert som ”Andra sidan ån”. Kompet är dock hyfsat med en snygg balans mellan steelguitar, slidegitarr (Micke Nord) och fiol.
Holms cover på Gunnar Wiklunds ”Han måste gå” kunde på pappret blivit mycket bra men Holm, som ofta har en svag men personlig stämma, sjunger här mycket oinspirerat. Och ”Blå väg”, ”Blue moon” på svenska, är en standardversion av en standardlåt som inte ger något mer i Holms version.
I övrigt innehåller skivan mycket traditionell men sensationsfri country eller generell studiorock som lämnar minnet i samma stund du lyssnar på den. Och på vägen lyckas Holm helt massakrera den i original annars så vackra ”He was a friend of mine”. Och Holms många tvivelaktiga sånginsatser sänker betyget ytterligare.
På en skiva som i sitt cd-häfte innehåller fler felstavningar än man som skivkonsument ska behöva godta.
Låtarna:
1) Andra sidan ån (Ry Cooder/John Hiatt/Jim Dickenson/John Holm)
1987. "Across the borderline" från albumet "Get rhythm" med Ry Cooder. Jim Dickinson felstavat.
2) Han måste gå (Joe Allison/Audrey Allison/Rose-Marie)
1959. "He'll have to go" med Jim Reeves. Men John Holms största inspiration var Gunnar Wiklunds svenska tolkning från 1960 på en ep utan titel.
3) Blå väg (Richard Rogers/Lorenz Hart/John Holm)
1934. "Blue moon" sjööngs av Shirley Ross i filmen "Manhattan melodrama".
4) Sänd mig ett minne (Hank Locklin/John Holm)
1949. "Send me a pillow you dream on" av låtskrivaren.
5) Ingen har en hy som du (John Holm)
1997. Fanns med på John Holms box "Främmande natt" under titeln "Ingen ingen".
6) Nästan ny (Jesse Winchester/John Holm)
1993. "Just like new" på albumet "Tell my why" med Wynonna Judd.
7) Vänta på igår (Kathleen Brennan/Tom Waits/John Holm)
1987. "Yesterday is here" från albumet "Frank's wild years" med Tom Waits.
8) Rullar (Hank Snow/John Holm)
1950. "I'm movin' on" med låtskrivaren.
9) Maria, många mil och år från här (John Holm)
1974. Från John Holms egen "Lagt kort ligger".
10) Jag kallar honom vän (Roger McGuinn/John Holm)
1963. "He was a friend of mine" är en gammal folkmelodi som Jim McGuinn, som Roger hette 1963, skrev en ny text till med anledning av mordet på John F Kennedy.
11) Ingen (John Holm)
1997. Fanns med på John Holms box "Främmande natt" under titeln "Ingen ingen".
/ Håkan
Alex Chilton (1950-2010)
“Are we going to America”
<< | Mars 2010 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget:
hälsar
JanneSvar:
Kul - med olika åsikter.