Blogginlägg

#43/70: "This years model"

ELVIS COSTELLO: This year's model (Radar, 1978)

”My aim is true” var 1977 naturligtvis en helt sensationell debut i Elvis Costellos namn men det var ju ändå bara en typisk förstaskiva och kompbandet (Clover) var tillfälligt inhyrt från USA. Mellan Costellos debutalbum och "This year's model" hände allting mycket fort på kort tid. Han fick ett stabilt kompband i Attractions, ett kommersiellt genombrott, singelsuccé med ”Watching the detectives”, en turbulent Stiff-turné och ett uppmärksammat skivbolagsbyte.
   Mitt i den uppståndelsen, under några inledande dagar i november mellan turnéavslutning i England och turnéstart i USA, gick Elvis, bandet och producenten Nick Lowe in i studion och påbörjade ”This year’s model”, Elvis Costello & the Attractions första album tillsammans. Ändå står det bara Elvis Costello på skivomslaget och på etiketten.
   "This year's model" är en mycket imponerande skiva så tidigt i karriären och vars kvalité håller än idag. Inspelad på bara elva dagar före och efter den där USA-turnén.
   Under en enspaltsbild med Costello i den där typiska posen med fötterna vinklade inåt och med rubriken ”Costello imponerar igen” skrev jag en förhållandevis kort recension av ”This year’s model” i Nerikes Allehanda 11 april 1978:
   ”Han har gjort det igen! Hans låtar är fortfarande korta men originellt slagkraftiga. Få kan pressa in så mycket idéer och uppslag på två och en halv till tre minuter som Elvis Costello. ”No action”, ”This year’s girl” och ”Hand in hand” är fullkomliga låtar som kan få en regnig dag att verka solig och varm.”
   Ord och bedömningar som gäller fortfarande. Skivan jag recenserade var utgiven i Sverige på Smash-etiketten och jämfört med den officiella Englands-releasen (på Radar) så var skivan utökad med singelhitlåten ”Watching the detectives”, i april 1978 nästan ett halvår gammal. Versionen på den svenska skivan, där den avslutade vinylskivans förstasida som låt nummer sju, var dessutom något uppspeedad… En felaktighet som uppstod under masterarbetet.
   ”This year’s model”-skivan var extremt anpassad olika länder och i USA plockades två låtar bort från den engelska utgåvan, ”(I don’t want to go to) Chelsea” och ”Night rally”. De första 5000 exemplaren i England av ”This year’s model” innehöll en bonussingel, "Neat, Neat, Neat" (inspelad live 22 oktober 1977 på Leicester University)/"Stranger In The House" (en outtake från ”My Aim Is True”-inspelningarna). A-sidan är en Damned-cover.
   "This Years Model", som för övrigt under arbetets gång hade många alternativtitlar ("Little Hitler", "Girls! Girls! Girls!" och "The King of Belgium"), innehåller naturligtvis fler bra låtar än bara de tre jag nämnde ovanför.
   ”Pump it up”, som släpptes på singel samma dag som albumet, har ju ett härligt tufft tempo medan Elvis spottar ur sig sina textrader och hamnar i en fullständigt galen refräng. Sedan är det lika tufft att våren 1978 som stor och ny poprockidol göra en så spektakulär ballad som ”Little triggers” med piano och Costellos vibrerande stämma som många år senare skulle bli hans store kännetecken.
   Den galopperande rytmen i ”You belong to me” är också klassisk med orgeln i en central musikalisk roll och ”Day tripper”-introt som knockout-start. Mot slutet av skivan glänser även låtarna ”Lip service”, mer pop än rock, och ”Lipstick vogue”, som efter ett mäktigt trumintro är en rasande snabb och imponerande låt.

YouTube: En ung Elvis i videon till "(I don't want to go to) Chelsea", en liveversion av "Lipstick vogue" och ännu en liveversion (22 april 1978 i Detroit) med "No action".







/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.