Blogginlägg

Jag kanske har hört för mycket

Postad: 2002-02-11 12:41
Kategori: Krönikor

I SANN SERIÖS ANDA borde väl den här spalten diskutera ny svensk rock, Perishers eller Dynamo Chapel, men jag väljer i stället att uppröras över en numera så död pseudohändelse som Melodifestivalen. Som blivit en händelsefattig följetong över flera veckor och trots ett ökat antal deltagare bara blivit alltmer enkelspårig och fylld med massor av redan använda intron, refränger och rytmer.
   Det kanske är jag som är överkänslig? Jag kanske har hört och sett för mycket? Jag kanske är för naiv när jag har förhoppningar om att det i Melodifestivalen ska födas nya kreativa stjärnor som sjunger nya kreativa och vågade låtskrivares intressanta låtar. Kravet på personlig kreativitet i sammanhanget står väl längst ned i prioritet har jag förstått. Det är trots allt bara bred och allmängiltig underhållning vi talar om.
   I MELODIFESTIVALEN ska vi känna igen oss. Alla gester, tonartsbyten (som Jonas Gardell tjatar om varje vecka) och melodier går efter ett förutbestämt mönster som jag tycker är så ofattbart tråkigt och enbart föder likgiltiga tankar och uppgivenhet. Jag har inte tittat och lyssnat på alla bidrag i alla deltävlingar, exempelvis skriver jag det här innan tävlingen i Falun gick av stapeln i fredags.
   Men jag känner igen mönstret och tror inte att det plötsligt dök upp några överraskningar som omkullkastar mina teorier. Nej, i schlagerns oskrivna lag ingår nog ett visst mått av stulna inslag. Det har nog alltid varit så, men jag tycker att under de senaste åren har de blivit fler och allt pinsammare.
   REDAN PÅ ABBA:S TID var det upphovsrättsliga efterspel. Som vi, av stolthet för att Sverige vann, gärna sopar under mattan. Men enligt de engelska låtskrivarna som skrev "Build me up buttercup", en hit för Foundations 1968, hade "Waterloo" mer än slumpartade likheter med den låten. Och det kanske var så och det kanske ska vara så.
   För att nå en miljonpublik i alla Europas länder på en och samma gång så får kreativiteten och personligheten inte ta sig för stora friheter, bjuda på för stora överraskningar. Melodifestivalen ska, enligt den tysta överenskommelsen, vara som en blandning av "Så ska det låta" och "Topplistan".
   Då blir underhållningen som bäst och minst krävande för den ovana lyssnaren. Men det är där, mitt i likgiltighetens epicentrum, som jag inte kan hålla mig, inte bara luta mig tillbaka och fnysa åt alla möjliga och för all del omöjliga stölder ur populärmusikens långa historia. Vid förra helgens deltävling klingade mer eller mindre allt bekant.
   KUNDE EXEMPELVIS inte riktigt komma till ro efter Östen Me Restens bidrag. Att rytmen och takten var rakt av kopierad från "You can't hurry love" kunde jag leva med, det är trots allt den kanske mest återanvändna detaljen inom popmusik under 35 års tid, men att refrängen så exakt påminde om "Save your kisses for me", Brotherhood Of Mans eurovisions-bidrag från 1976, fick mig riktigt indignerad.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (411)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Februari 2002 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28      

Arkel 7/05: Re: Minnen spelar spratt - eller????. För 10 000 år sen var jag på Malmen och h...

Zoli 6/05: Hej, Little Richards skivbolag hette inte Speciality utan Specialty. Alltså, a...

Uffe Ericson 5/04: The Searchers gjorde sin absolut sista live spelning den 31 mars i år och har n...

jeff christer 1/04: Har läst dina fina artikel om dom två sire skivorna , mycket bra . har båda p...

Björn Stein 18/03: Relaterat: Ian Dury hyllar sin hjälte under 3.33 på den fantastiska Sweet Gene V...

Tommy 18/03: Det har kanske inte med saken att göra, men jag vill påminna om Ian Dury&The Bl...

Janne 15/03: Van Morrisons No guru no metod no teacher gick inte hem, ser jag. Smaken är olik...

Bubbert 13/03: Vad har hon pysslat med sedan 1986/1987 ?...

Bubbert 2/03: Liten petitess, årtalet i bildtexten ska vara 2019, inte 2018....

Perre 1/03: Håkan, tack för den bästa runan som skrivits såhär dagarna efter...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.