Blogginlägg

Jag kanske har hört för mycket

Postad: 2002-02-11 12:41
Kategori: Krönikor

I SANN SERIÖS ANDA borde väl den här spalten diskutera ny svensk rock, Perishers eller Dynamo Chapel, men jag väljer i stället att uppröras över en numera så död pseudohändelse som Melodifestivalen. Som blivit en händelsefattig följetong över flera veckor och trots ett ökat antal deltagare bara blivit alltmer enkelspårig och fylld med massor av redan använda intron, refränger och rytmer.
   Det kanske är jag som är överkänslig? Jag kanske har hört och sett för mycket? Jag kanske är för naiv när jag har förhoppningar om att det i Melodifestivalen ska födas nya kreativa stjärnor som sjunger nya kreativa och vågade låtskrivares intressanta låtar. Kravet på personlig kreativitet i sammanhanget står väl längst ned i prioritet har jag förstått. Det är trots allt bara bred och allmängiltig underhållning vi talar om.
   I MELODIFESTIVALEN ska vi känna igen oss. Alla gester, tonartsbyten (som Jonas Gardell tjatar om varje vecka) och melodier går efter ett förutbestämt mönster som jag tycker är så ofattbart tråkigt och enbart föder likgiltiga tankar och uppgivenhet. Jag har inte tittat och lyssnat på alla bidrag i alla deltävlingar, exempelvis skriver jag det här innan tävlingen i Falun gick av stapeln i fredags.
   Men jag känner igen mönstret och tror inte att det plötsligt dök upp några överraskningar som omkullkastar mina teorier. Nej, i schlagerns oskrivna lag ingår nog ett visst mått av stulna inslag. Det har nog alltid varit så, men jag tycker att under de senaste åren har de blivit fler och allt pinsammare.
   REDAN PÅ ABBA:S TID var det upphovsrättsliga efterspel. Som vi, av stolthet för att Sverige vann, gärna sopar under mattan. Men enligt de engelska låtskrivarna som skrev "Build me up buttercup", en hit för Foundations 1968, hade "Waterloo" mer än slumpartade likheter med den låten. Och det kanske var så och det kanske ska vara så.
   För att nå en miljonpublik i alla Europas länder på en och samma gång så får kreativiteten och personligheten inte ta sig för stora friheter, bjuda på för stora överraskningar. Melodifestivalen ska, enligt den tysta överenskommelsen, vara som en blandning av "Så ska det låta" och "Topplistan".
   Då blir underhållningen som bäst och minst krävande för den ovana lyssnaren. Men det är där, mitt i likgiltighetens epicentrum, som jag inte kan hålla mig, inte bara luta mig tillbaka och fnysa åt alla möjliga och för all del omöjliga stölder ur populärmusikens långa historia. Vid förra helgens deltävling klingade mer eller mindre allt bekant.
   KUNDE EXEMPELVIS inte riktigt komma till ro efter Östen Me Restens bidrag. Att rytmen och takten var rakt av kopierad från "You can't hurry love" kunde jag leva med, det är trots allt den kanske mest återanvändna detaljen inom popmusik under 35 års tid, men att refrängen så exakt påminde om "Save your kisses for me", Brotherhood Of Mans eurovisions-bidrag från 1976, fick mig riktigt indignerad.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (433)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (19)
Jul (70)
Konserter (225)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (127)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Februari 2002 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28      

Jan Arne Martin Lennell 26/05: Alltid lär man sig något nytt! Läser denna artikel och upptäcker till min f...

Kjell J 19/05: Verkligen trist att höra, lärde om Moon Martin via Lennart P, när det begav s...

Lennart Grönfelt 15/05: Fick liveskivan av en kompis 70 som inte tyckte den va något att ha, gick hem o...

Lars Thorstenson 14/05: Hamnade här efter jag hört att Moon tragiskt nog nyligen gått bort. Denna sor...

Jan Lennell 12/05: Fantastiskt album! En av de bättre låtarna tycker jag även är gospelrökaren...

Björn Stein 9/05: True Legend R.I.P, bara Jerry Lee Lewis kvar!...

Björn Stein 1/05: Instämmer helt med dig, hjärtat klarar knappt av att lyssna. Värdigt, tänker...

Håkan Gustafsson 29/04: Väldigt bra konsert! Jag inser alltid hur viktig Jalle Lorensson är för sound...

Björn 20/04: Hej Håkan! Håller med dig, bra låtar och Eldkvarn brinner. Men mixning, vad h...

Janne 15/04: Tack! Läste om Lucinda Williams, ‘Car Wheels on a Gravel Road’ på Rolli...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.