Blogginlägg från 2017-01-09

#19. dvd: Ed Sullivan shows featuring The Beatles

The four complete historic Ed Sullivan Shows featuring The Beatles (Eagle Vision, 2003)

DE HÄR FYRA TV-PROGRAMMEN, PÅ TVÅ DVD, utspelar sig i popmusikens ungdom då musiknyheterna, ryktet och hysterin inte färdades lika fort runt jorden som idag. När det gällde The Beatles var USA för omväxlings skull ett steg efter Europa, eller rättare sagt ett år efter England och fyra månader efter Europa. Sverige var det första internationella landet som Beatlemania nådde hösten 1963 när kvartetten på sin turné kom till Karlstad, Stockholm, Göteborg, Borås och Eskilstuna mellan 25 och 29 oktober. Sammanlagt nio konserter (ibland tre på en kväll...) plus radioinspelning 24 oktober och det berömda tv-framträdandet i Drop In inspelat 30 oktober som sedan sändes 3 november.
   I USA gick lanseringen av The Beatles mycket trögare och långsammare. Det var ljummet intresse hos de amerikanska skivbolagen, till och med Capitol (som ägdes av Beatles engelska skivbolag EMI) var 1963 skeptiska och ville inte släppa skivor med gruppen. Budet gick då till det lilla oberoende bolaget Vee-Jay som våren 1963 släppte två singlar, "Please please me" (gruppnamnet stavades The Beattles på första pressningen...) och "From me to you", som inte kom upp på några listor respektive nådde som bäst en 116:e-plats. Medan gruppen hade inlett karriären i England med enbart listtoppar ansågs Beatles i USA vara en flopp och blott en dagslända.
   Ekonomiska problem för Vee-Jay gjorde att det ännu mindre skivbolaget Swan släppte nästa Beatles-singel i USA, "She loves you", i september 1963 - ännu en gång utan någon omedelbar listplacering. I slutet på 1963 började äntligen Capitol USA reagera på hysterin i England men först genomfördes Beatles ovannämnda Sverige-turné som indirekt resulterade i det kommande USA-genombrottet.
   När Beatles kom tillbaka till England från Sverige översvämmades London Airport (Heathrow från 1966) av tusentals fans och i det tumultet hamnade den amerikanske tv-personligheten Ed Sullivan, helt ovetande om Beatles-hysterin, och fick bokstavligen uppleva bandets gränslösa popularitet och ana popmusikens framtid på en och samma gång. Han förstod med ens Beatles värde och engagerade gruppen direkt till sin egen tv-show i New York i februari 1964. Tre historiska framträdanden som inträffade när Beatles-singeln "I want to hold your hand" toppade USA-listan. Beatles genombrott i USA var ett faktum och intresset för engelsk popmusik i allmänhet rasade i höjden och fick ett eget uttryck, "British Invasion".
   62-årige Sullivan var då en stor tv-profil med lång erfarenhet i media. Började som sportjournalist på 20-talet, fortsatte med radio på 30-talet och 1948 gjorde han tv-debut som programledare. En av hans största tittarsuccéer var när Elvis Presley uppträdde 1956 och kameramännen fick stränga order att bara fotografera från höften och uppåt. Klassiskt tv-ögonblick.

I DECEMBER 1963 SKREV BEATLES MANAGER Brian Epstein på Capitol-kontraktet och i januari 1964 exploderade bandets popularitet över hela den amerikanska kontinenten vilket förde med sig att både nysläppta och gamla Beatles-singlar började sälja. Efter bandets tre Ed Sullivan-shower, 9, 16 och 23 februari, var hysterin fullkomlig även i USA och det resulterade i gränslösa listnoteringar: 4 april 1964 ockuperade Beatles de fem översta platserna på Billboards USA-lista (se vänster).
   Höstens aktuella biograffilm "Eight days a week", som beskriver Beatles turnerande år på 60-talet, lade mycket krut på Beatles USA-genombrott våren 1964. 73 miljoner amerikanska tv-tittare såg första Ed Sullivan-framträdandet men allt blev i den filmen väldigt kortfattat kring konserter och tv-uppträdanden. Här får vi Beatles samtliga ögonblick i Sullivans strålkastare i sin helhet, både de tre ovannämnda från 1964 och ett från hösten 1965. Hela programmen med samtliga gäster, sponsorer som presenteras och rikligt med antik tv-reklam som en del av showen. Allt givetvis presenterat i svartvitt. Beatles gör mellan tre och sex -låtar programmen och bandet fick 10 000 dollar för alla tre framträdanden.
   Bandet inleder 9 februari-programmet med "All my loving" inför ett hav av skrikande tjejer i publiken. Fortsätter med "Till there was you" och man ser hur killarna i bandet registrerar sin egen bild i monitorerna och den besvikna sucken i publiken när texten "Sorry girls, he's married" visas när en leende John Lennon är i bild. En uppenbart upphetsad publik med en majoritet tjejer kan inte hålla tillbaka sina spontana skrik under "She loves you", speciellt under "ooooh"-sekvensen. och avslutar sedan med "I saw her standing there" och "I want to hold your hand" strax innan ett spektakulärt finalakrobatnummer.
   Låtarna med Paul McCartney vid mikrofonen dominerar stort Beatles repertoar på första Ed Sullivan-besöket. Ett program som avslutas med att Sullivan tackar polisen som handskats väl med tusentals Beatles-fans utanför teatern i korsningen Broadway/53rd Street. Han berömmer också publiken som har skött sig bra under kvällen.
   Programmet 16 februari sändes live från Miami Beach där Beatles vilade ut på Deauvile Hotel på sin korta USA-turné. Ett liknande set, inför en inte fullt så upphetsad publik, inleder gruppen i nya, gråa, eleganta kostymer med "She loves you" och "This boy". I mellansnacket innan "All my loving" tråcklar McCartney in sig i skillnaden mellan LP och album och sedan följer finallåtarna "I saw her standing there", "From me to you" och "I want to hold your hand".
   Beatles tredje framträdande på Ed Sullivan Show, 23 februari, var förinspelat ty bandet reste hem till England redan 21 februari. Tre låtar bara, "Twist & shout", där Lennon får sjunga sitt första huvudnummer, "Please please me" och ännu en gång "I want to hold your hand".
   Nästa gång bandet uppträdde på Sullivans show var 12 september 1965. Även då hade Beatles lämnat USA där de hade turnerat sedan 15 augusti. Då var bandet inte bara långhårigare utan visade upp en imponerande musikalisk bredd med pop, country, rock'n'roll och en ballad.
   På eftermiddagen dagen innan, 14 augusti, spelade de in sina låtar till showen, "I feel fine", "I'm down" (Lennon på orgel), "Act naturally" (med Ringo Starr på sång), "Ticket to ride", "Yesterday" (endast Paul med tre osynliga violinister) och "Help!". Nu var publiken (tjejerna) än mer vild och Sullivan fick flera gånger hyssja de mest högljudda.
   I de här fyra Ed Sullivan-programmen i övrigt är det ganska gränslös underhållning med en stående Ed Sullivan som presenterar varje programpunkt utan några intervjuer. Inte så mycket musik när det i övrigt pendlar mellan trollkarlar, idrottsmän (privata i publiken), komiker, dockteater, tungviktsboxare (Sonny Liston/Joe Louis), svajmastartister, stand-up, hund/ko-konster(?), kort-trick, Bröderna Marx-inspirerade skämt och förutom Beatles en försvinnande procent modern musik.
   I första programmet är det musik från musikalen "Oliver!", i andra musikalartisten Mitzi Gaynor, i det tredje Acker Bilk och jazzsångaren Cab Calloway och i det sista får faktiskt Beatles-bekantingen Cilla Black möjlighet att sjunga två låtar, visserligen två icke Cilla-relaterade låtar, "Goin' out of my head" och 30-talscoverlåten "September in the rain".

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.