Blogginlägg från 2014-01-23

Anspråkslös men läcker underhållning

Foto: Olle Unenge
Foto: Carina Österling
MATHIAS LILJA
Saluhallen, Örebro 23 januari 2014
Konsertlängd: ca 18:10-19:50 (inkl paus)
Min plats: ca 3 m till höger om scenen.

På "årets fattigaste dag" (som lokaltidningen förklarade på morgonen) var det oväntat välbesökt i baren på Brödernas restaurang på Saluhallen i Örebro när Mathias Lilja med musiker gjorde ett sedvanligt anspråkslöst men läckert uppträdande inför en minglande, pratsam och trivsamt förnöjsam publik.
   Under torsdagen fick jag nöjet att lyssna igenom hela nya albumet med Mathias, som släpps i mars, och inspirerad av de nya låtarna, och några sensationella arrangemang som jag inte hade väntat mig, fick jag naturligtvis hejda mig under denna lågprofilerade underhållning. Där nya låtar blev en minoritet i kvällens repertoar.
   Första avdelningen innehöll uteslutande covers, bland annat Townes Van Zandt (naturligtvis!), Jayhawks ("Angelyne"), Dillard & Clark, Hank Williams och Gram Parsons ("Luxury liner"). När jag trodde att de nya låtarna skulle fylla den andra avdelningen blev det även då en majoritet av covers (en Jayhawks-låt till från samma album, "Save it for a rainy day", Steve Earles "Fort Worth blues", mer Townes Van Zandt ("Lungs") och en Jackson C Frank-låt som Bert Jansch gjort känd) som fick tiden att springa i väg alldeles för snabbt.
   Så gjorde Mathias Townes mycket fina "Pancho and Lefty" som jag inte tror att jag har hört med honom tidigare. En av kvällens toppnummer.
   Det blev till slut alltså bara en handfull låtar från nya skivan, bland annat "Give it all away", "Devil's almanack" och Townes Van Zandts "No place to fall", och jag fick alltså gå ifrån Saluhallen utan att få höra den genuint fina favoriten "Don't fade on me". Men det fanns inte anledning att klaga på någonting av det som bjöds ty musikaliskt med Clas Olofssons steelgitarr och Fredrik Landhs ståbas som komp och Mathias egen läckra akustiska gitarr blev det givetvis full valuta för den entrépeng vi aldrig behövde betala.
   Utan att fysiskt notera en enda sekund var det en mängd ögonblick som satte sig i hjärnan men det som riktigt fastnade var Landhs basfigurer i slutet på "Devil's almanack". Fråga mig inte varför men de där extra mulliga (spontana?) bastonerna satt så fint. Sedan var det samma fröjd som vanligt att höra Olofssons glidande steelgitarrsound dekorera flera låtar och stundtals skapa en magisk känsla i arrangemangen.

/ Håkan

Nytt ljus från Göteborg

Jag fick ett mejl: "Jag vet inte vad du har för kriterier för att man ska få något recenserat av dig som bloggar, men jag chansar."
   Den som chansar heter Glenn Udéhn, från Göteborg, som i ett relativt nystartat projekt har spelat in tre låtar och nu vill sprida sin musik.

Ja, Glen, vad jag har för kriterier på min sida vet jag inte riktigt. Jag har faktiskt inte funderat på det en enda dag sedan jag startade bloggen sommaren 2007. Men "Bra musik i alla genrer" kan ju vara en kul kategori för framtida videovisningar på den här sidan. En hake dock: Det måste vara musik eller en video, eller både och, som jag gillar och tycker är värd att vidarebeordra till mina läsare.
   Därför kan jag med glädje visa Glen Udéhns video till låten "Kastar sten mot ditt fönster". En poppig bra låt, i skuggan av Håkan Hellström, och en lagom hemlig och vardagsrealistisk video som håller intresset vid liv.

En video jag först tände på i höstas resulterade sedan i en albumrecension och i det fallet också något unikt: En plats på min årsbästalista. Så kan det gå.

/ Håkan

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.