Blogginlägg

Covers: Buster Poindexter

BUSTER POINDEXTER: Buster Poindexter (RCA, 1987)

På den här sidan sker inte allt så väldigt naturligt och kronologiskt. Därför berättade jag redan i höstas om Buster Poindexters andra album, "Buster goes bezerk", som kom 1989. Skivan som alltså följde upp den här Poindexter-debuten från sommaren 1987. Jag har ju redan berättat det mesta om förvandlingen från rocksångaren David Johansen till nattklubbsunderhållaren Buster Poindexter men det finns några fler detaljer att tillföra denna intressanta historia.
   Vid den här tidpunkten 1987 var det Joe Delia som ledde det stora bandet bakom Poindexter. Han skrev även arrangemangen tillsammans med blÃ¥ssektionen Uptown Horns. Till nästa skiva hade Delia ersatts av Charlie Giordano. Innan jag sÃ¥g Poindexter pÃ¥ scen 1987 hade jag sett Delia ett par gÃ¥nger pÃ¥ tidigt 80-tal när han kompade Kim Larsen bÃ¥de här i Örebro och som förband till Rolling Stones pÃ¥ Ullevi 1982.
   Efter Larsen/Europa-äventyret Ã¥tervände Delia till New York och hamnade snart i Johansens sällskap och var väl den som pÃ¥verkade den gamla rockstjärnans utveckling mot lite mer keyboardbaserad musik. Det hörs väldigt tydligt pÃ¥ albumet "Sweet revenge" (1984) där Delia och Johansen har skrivit och producerat en majoritet av lÃ¥tarna tillsammans. Ett uppenbart lÃ¥gvattenmärke i Johansens fantastiska karriär.
   Men pÃ¥ första Poindexter-albumet sköter sig Delia utmärkt som orkesterledare bland alla övervägande jazzinspirerade arrangemang.
   Temperaturen sätts direkt pÃ¥ första lÃ¥ten "Smack Dab in the Middle". Storbandsjazz, Chuck Berry-gitarr (Brian Koonin), blÃ¥s, saxsolon (Crispin Cioe/Arno Hecht) och tjejkör (med blivande Bruce Springsteen-frun Pattie Scialfa). Typisk livemusik som gör sig sÃ¥ mycket bättre pÃ¥ en scen än pÃ¥ en skiva.
   Balladen "Bad Boy" blir nästan en parodi med utdragen "la-la-la-la"-text och pratande partier. "Hot Hot Hot" är hitlÃ¥ten nummer ett pÃ¥ skivan, dansant, karibisk och med glatt humör tolkas Arrows fem Ã¥r gamla hitlÃ¥t.
   En av fÃ¥ riktiga höjdpunkter pÃ¥ skivan är "Are You Lonely for Me, Baby?". Introt är nästan en duett med Soozie Tyrell (blivande Springsteen-bandmedlem). Stor soulmusik.
   Sedan är det givetvis mycket gammalt jazzrelaterat material som ingÃ¥r Poindexters koncept. Som "Screwy Music", antik lÃ¥t frÃ¥n 30-talet, med lite lustigt arrangemang som ibland pÃ¥minner om Spike Jones-komik. Eller "Good Morning Judge" med repliker som inleder och avslutar lÃ¥ten med ett saxsolo däremellan.
   Leiber & Stollers call and response-lÃ¥t "Whadaya want" är en rolig uptempo-lÃ¥t med mycket Soozie pÃ¥ sÃ¥ng. Poindexter gÃ¥r även i land med tolkningen av den tämligen sönderspelade "House of the Rising Sun" som en pianoballad. Underbar sÃ¥ng men han slÃ¥r ändÃ¥ inte Eric Burdon. Men trumpetsolot (Hollywood Paul Litteral) är läckert.
   Lulus gamla "Oh Me, Oh My (I'm a Fool for You Baby)" är en annan vacker och sentimental pianolÃ¥t. Med bÃ¥de strÃ¥kar och sitargitarr-solo. Den gamla Johansen-lÃ¥ten "Heart of Gold" är ocksÃ¥ gjord efter samma balladstuk med Soozie Tyrell pÃ¥ vacker fiol.

1. "Smack Dab in the Middle" - 3:52 (Charles E Calhoun)
1955. Singel med låtskrivaren.
2. "Bad Boy" - 3:07 (Lil Hardin Armstrong/Avon Long)
1957. Singel med The Jive Bombers.
3. "Hot Hot Hot" - 4:07 (Alphonsus Cassell)
1983. Singel med låtskrivaren under artistnamnet Arrow.
4. "Are You Lonely for Me, Baby?" - 3:38 (Bert Berns)
1967. Singel med Freddie Scott.
5. "Screwy Music" - 3:17 (Fred Rose)
30-talet. Singel "I'm nuts about screwy music" med The Jimmy Lunceford Orchestra.
6. "Good Morning Judge" - 3:37 (Gene DePaul/Don Raye)
1950. Louie Innis & the String Dusters. (Felaktiga låtskrivare. Ska vara Louis Innis.)
7. "Oh Me, Oh My (I'm a Fool for You Baby)" - 3:52 (James Doris)
1969. Singel med Lulu.
8. "Whadaya Want?" - 2:44 (Jerry Leiber/Mike Stoller)
1954. Singel-b-sida med The Robins.
9. "House of the Rising Sun" - 3:40 (traditional)
1934. Singel med Clarence "Tom" Ashley with Gwen Foster.
10. "Cannibal" - 4:45 (David Johansen/Joe Delia)
Originallåt.
11. "Heart of Gold" - 4:40 (David Johansen)
1982. Från albumet "Here comes the night" med låtskrivaren.

/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.