Blogginlägg från 2009-07-21

Främmande fågel hos Costello

Det blev ett lite annorlunda program i Elvis Costello-serien. Med Rufus Wainwright som gäst. Ingen enkel människa, med ett rätt så irriterande skratt, som fick berätta om sin oroliga bakgrund, intresset för musicals, opera och Judy Garland och förhållandet till sin pappa, Loudon Wainwright III. Pretentiös är väl bara förnamnet men jag tyckte Costello (i röd hatt den här gången), på sedvanligt manér, tog sig in i människan bakom den rastlösa fasaden med sina långa initierade frågor.
   Musikaliskt var programmet också lite annorlunda. Inget band bakom, varken Thomas, Faragher eller Nieve syntes till, och jazzgitarristen Bill Frisell fick en mindre huvudroll med sin softa gitarr. Costello inledde med en evergreen, ”If I only had a brain” och han sjöng, senare i programmet, ensam Loudons ”New paint”. En låt och ett framförande som hade passat in på Elvis senaste platta, ”Secret, profane and sugarcane”.
   Rufus gjorde också några sånger med sin ljusa, höga och lätt påfrestande röst. Men den var också stundtals änglalikt vacker i ”Memphis skyline”, tillägnad Jeff Buckley, och ”Vibrate”. Sedan avslutades programmet fint när Rufus mamma, Kate McGarrigle, kom in på scenen med sin banjo och tillsammans med Costello, Frisell, pianisten Gabriel Kahane och Rufus framförde den gamla traditionella ”Willie Moore”.






/ Håkan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.