Blogginlägg från 2014-08-15

Gedigen och fullvuxen rockmusik

Efter det korta Englands-äventyret som sångare i Hollies, 1972-73, blev Mikael Rickfors soloartist. Efter två snabba album, inte så uppmärksammade "Mikael Rickfors" (1975) och "The wheel" (1976), blev det under några år tyst från artisten Rickfors. Däremot var han produktiv som körsångare, låtskrivare och producent. Ofta tillsammans med Basse Wickman, ett samarbete som resulterade i den klassiska Rickfors-skrivna/producerade singeln "Son of Cathy's clown".
   1979 föddes idén på en seriös comeback med Rickfors som soloartist med eget band. "Kickin' a dream" (1979) var en strålande återkomst som följdes upp av en turné som nådde Örebro i januari 1980, se recension här.
   Även nästa album, "Tender turns tuff" (1981), följdes av turné (bland annat Örebro, se nedan) och bandet som kompade Rickfors på både skiva och scen fick en allt viktigare roll som skicklig grupp. En suverän samling musiker som hade stor del i Rickfors framgångar under några år: Per Lindvall, trummor, Håkan Mjörnheim, gitarr, Michael Hagström, gitarr/sång, Sam Bengtsson, bas, Peter Ljung, keyboards, och Thomas Opava, percussion. Ett samarbete som efter flera turnéer nådde sin höjdpunkt 1983 med albumet "Blue fun".
   Vårturnén 1981 var den sista med Michael Hagström som gitarrist. Han hade ambitioner på en solokarriär under namnet Micke Hagström, skivdebuterade 1982 med "Fountain of youth", och ersattes i fortsättningen av Rickfors nygamle kompis Lasse Finberg.


Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 6/4 1981.

MIKAEL RICKFORS
Konserthuset, Örebro 5 april 1981

Det är bland de mogna artisterna och fullvuxna musikerna som den bästa och mest gedigna rockmusiken görs. Mikael Rickfors med kompband var ett slående och perfekt exempel på att troget arbete slutligen ger resultat, både musikaliskt och kommersiellt framgångsrikt.
   Rickfors är ett hett namn just nu och biljetterna till söndagskvällens konsert i Konserthuset i Örebro såldes slut på bara några dagar.
   Redan för drygt ett år sedan gästade Rickfors och gruppen Örebro och gjorde då ett helgjutet intryck. Ett år och ett album senare har förutsättningarna ytterligare förstärkts.
   Bandet var nu ännu mer samspelt, låtarna satt ännu bättre och Rickfors var en ännu säkrare scenpersonlighet med sin lätt nonchalanta och lite truliga framtoning.
   Det rutinerade kompet var identiskt med musikerna på senaste albumet. Unge Per Lindvall har hunnit etablera sig som en stor trummis. Spelar ju också tillsammans med Janne Schaffer. Gitarrdominansen under konserten var tydlig men inte överdriven. Gitarr (Micke Hagström) lades på gitarr (Håkan Mjörnheim) och längst fram kramade Rickfors delikata och säregna klanger ur sin Fender.
   Materialet var givetvis huvudsakligen hämtat från det aktuella albumet "Tender turns tuff" men jag är av den bestämda (och reaktionära) uppfattningen att det förra albumet "Kickin' a dream" innehöll både starkare och mer originellt skrivna låtar. Den nya skivans låtar är mer högljudda och intensivare där gitarrernas framfart stundtals gränsade till det metallblanka som därmed sänkte nivån på Rickfors individuella utstrålning.
   På scen jämnade dock de båda skivornas olikheter ut och det var märkligt att höra hur väl låtarna på den förra plattan fortfarande står sig.
   Det var ett tätt och sammanpressat program av rent internationell klass på drygt en timme som Rickfors presenterade för sina hängivna men mestadels stillasittande fans i Örebro.

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.