Blogginlägg

Musikalisk irländsk St Patrick

Bilder: Carina Österling

”ST PATRICK'S PARTY”
TULLAMORE BROTHERS
EXTENDED ORCHESTRA
Clarion Hotel, Örebro 19 mars 2022
Konsertlängd: 20:05-21:37 (92 min)
Min plats. Sittande vid bord i restaurangen ca 6 m från scenen.

FIRANDET AV ST PATRICK'S DAY (IRLANDS nationaldag) inleddes i torsdags över hela världen. Här i Örebro firades det på åtskilliga platser, inte minst på insamlingsgalan ”Örebro tillsammans för Ukraina” i Nikolaikyrkan när Olle Unenge och Christy O'Leary under några minuter framförde den känsligt laddade ”The fields of Athenry”.
   Både Unenge och O'Leary fanns givetvis på plats bakom sångmikrofonerna när det kraftigt förstärkta Tullamore Brothers ställde sig på Clarion Hotels grönt skimrande scen på lördagskvällen för att under drygt en och en halv timme fira St Patrick's på ett helhjärtat sätt. Vi fick en repris på den otroligt fina sången men också en rad andra spektakulära Irlands-färgade sånger som passade in bland alla jigs, reels och sentimentala ballader. Och som en enda traditionell överdos fick vi allt under lördagskvällens konsert i en fullpackad foajé på Clarion Hotel.
   De rent dansanta låtarna, härligt påhejade av både publik och bandets två fioler (Olof Ericsson och Kajsa Zetterlund) förstärktes av två skickligt stepdansande flickor från Irish Dance Society, fysiskt ansträngande insatser som jag av tämligen naturliga skäl låter bli att detaljerat recensera...
   Tullamore Brothers har sedan några år tillbaka Christy O'Leary som medlem och han har stor del i bandet som både musiker (på tin whistle, olika flöjter, munspel och säckpipa) och med en stark och klockren röst.
   Med i bandet finns alltså Örebro Kammarorkesters violinist Olof Ericsson som med sin fiol, och vid ett kort tillfälle även en flöjt, fick den traditionella musiken att låta både seriös och enormt engagerande. Medan bandets bouzoukispelare Mats Lindström musikaliskt fick stå för den fysiska energin i både tempo och djup i de ofta hetsiga arrangemangen.
   Kvällens musikaliska gästartist var irländaren Brian Friel som med sin banjo fyllde ut det traditionella soundet och gav till slut också prov på sin skicklighet i ett spektakulärt solo i en av kvällens sista sånger.
   Vemodiga ballader blir ofta mina favoriter på St Patrick's-konserterna och lördagskvällens festliga konserter var inget undantag. Dels den ovannämnda sången, sedan den klassiska ”Grace” snyggt sjungen av Christy och även ”Tramps & hawkers” där Christy och Olle delade på sången.
   Tillsammans bjöd hela Tullamore Brothers, fem män och tre kvinnor, på en fängslande musikalisk afton som gav den musiklyssnande publiken full valuta i trängseln framför scen.
   Efter konserten blev det irländsk session i den bakre delen av hotellrestaurangen där Christy O'Leary plockade fram ännu ett instrument i samlingen, fiolen.

/ Håkan

Janne Lennell 3/06: Avundsjuk på att du har Kjells album...vill ha :)..men grattis till dig!...

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.