Blogginlägg

Maharajas konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 15/3 2004.

KONSERT
The Maharajas
Sombrero, Örebro 13/3 2004

Det är naturligtvis grymt orättvist, ty förbandet för kvällen (Penny Arcade) är ett alldeles utmärkt demoband, men när Maharajas steg upp på scenen en kvart efter midnatt i lördagsnatt så var det helt uppenbart vem av kvällens band som hade skivkontrakt och vem som inte hade det.
   Båda banden råkar tillhöra samma gren på rockmusikens träd, där garagerock är en stor dominerande inspirationskälla, så det låg därför nära till hands att dra paralleller när de dessutom har exakt samma sättning med två gitarrer, bas, trummor och två olika sångare.
   Men det som utspelade sig på scen efter midnatt var alltså mer på riktigt med en mer seriös repertoar på programmet. Och med en sångare, faktiskt den stora skillnaden mellan banden, som tillhör Sveriges bästa i sin genre.
   Sångaren Mathias Lilja är Maharajas viktigaste medlem och frontfigur fast det är killarna på hans båda sidor som skriver gruppens material. Koncentrationen på mikrofonen har gjort honom ännu mer fokuserad och påhejad av sin hemmapublik på en Örebroklubb blev det än mer uppenbart att den killen har en framtid som sångsolist.
Någon har jämfört honom med Creeps gamle portalfigur Robert Jelinek och det är ingen enorm överdrift. Både röst och scenenergi påminner.
   På skiva är Maharajas ingen ensidigt utpräglad garagerockgrupp utan blir stundtals väldigt poppiga och melodiskt starka. På scen blev det inte lika varierat och omväxlande då de hårda rytmerna, den fuzzade elgitarren och de tuffa rösterna regerade.
   Vid något enstaka tillfälle gjorde stämsången en tillfällig kraftansträngning att smeka medhårs men i övrigt var det musikaliskt mycket vassa kanter och en allt stegrande volym som präglade konserten.
   Som exempelvis ”Please leave a message”, en kraftfull powerpoppärla på skiva, som nedmald i garagerockmixen blev alltför allmängiltig garagerock.
   Och när de strax före klockan ett på natten avslutade med en högljudd version av ”Maggot mocker” så var det vid den sena timmen en huvudsakligen ofokuserad publik som hade baren i sikte.

/ Håkan

Jan Lennell 4/12: Fantastiskt album! Hörde det första gången via PA:t före en av de bästa kon...

Jarmo Anttila 1/12: "Labelled with love" är en fantastisk låt som håller efter 40 år....

Bengt Gustafsson 22/11: Hej Jag var där kväll två. Och jag råkade vara i musikaffären när Elvis m...

Peter Lundmark 19/11: Ett litet mästerverk som kommit lite i skymundan....

Håkan Gustavsson 18/11: Hej! Jag tycker att det är kul att du rangordnar efter din smak och inte efter...

Torsten Braf 16/11: Hej Håkan. Under parollen Bättre sent än aldrig har jag just läst din runa �...

Göran Johansson 8/11: Första gången jag skriver här. Blev så glad att se namnet Lowry Hamner & The...

Silja 6/11: Hej Håkan, Var inte du på Harrys då coverbandet som lirade Dylanlåtar var...

Thomas J I'm kingfisher 1/11: Får tacka för tankesällskapet! // Thomas...

Björn 29/10: Tack Håkan för den rapporten, ökade på anglofil-abstinensens några grader.....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.