Blogginlägg
Refreshments konsert
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 11/4 2004.
KONSERT
The Refreshments
Frimis, Örebro 9/4 2004
Den hårt arbetande kvintetten Refreshments har turnerat sig till framgångarna och befinner sig nu på ännu en sväng. Deras turnébuss har rullat till Örebro många gånger tidigare men Frimis var ett nytt spelställe och succén var inte mindre för det.
På den för kvällen utbyggda scenen huserade ett numera mycket proffsigt band som inte ger avkall på den personliga framtoningen fast det musikaliskt rullar på i så traditionella spår. Och en näst intill fullsatt restaurang hade inga svårigheter att roa sig fast det fanns minimalt utrymme för dans och bugg.
Och i den inspirerade miljön, gammal klassisk dansrestaurang som Frimis är, var det inte svårt för Joakim Arnell och kompani att prestera ett suveränt effektivt 90-minuters-set. Som inte bara byggde på kända låtar utan det fanns även plats för att lufta några helt nyskrivna låtar, förmodligen hämtade från den kommande plattan.
Inga revolutionerande nyheter direkt men i sedvanlig ordning välskrivet och extraordinärt catchy redan första gången du hör dem. ”Those were the days” och ”It’s gotta be rock’n’roll” var några titlar som jag hoppas jag uppfattade rätt.
Buggvänlig dansmusik precis på rätt sida om gränsen till de patetiska dansbanden.
För i Refreshments finns ju solisterna som gör den traditionella rockmusiken så mycket mer personlig. Från sångaren Joakim Arnell (och hans många pärlor till låtar) via saxofonisten Micke Finell och gitarristen Robin Olsson till pianisten Johan Blohm.
Och vi ska i sammanhanget inte glömma den otroligt taktfaste trummisen Mats Forsberg, för kvällen febrig men missade ändå inte ett slag.
Men det var egentligen under de pianodominerade låtarna, med Johan på sång, som det svängde allra mest. Som i ”Good news travel fast”, ”55 Ford” och ”Baby, I don’t care”.
Givetvis också i Mickey Jupps båda ”Taxi driver” och ”Orlando Fla” och huvudavdelningens slutpunkt, den sanslöst svängiga ”7 nights to rock”.
Långfredagens tråkiga profil förvandlades, tack vare Refreshments insats, till en underbar Good Friday.
Refreshments låtar:
Those were the days NY
It’s gotta be rock’n’roll NY
Baby, I don’t care (Johan)
No more teardrops
Back to Memphis NY
Case to the bass
Good news travels fast (Johan)
Don’t take it out on me
Taxidriver
A guy like that
Orlando Fla
55 Ford (Johan)
Crazy arms
Musical fun for everyone
Only time will tell
One dance one kiss…
Piano-instrumental (Johan)
Old Black Joe (Johan)
Miss Belinda
Ain’t it all right
7 nights to rock
?? “Long time” nånting
??Rocklåt… känd
/ Håkan
De bästa låtarna sedan september
En softare och mindre flåshurtig Tomas Ledin
<< | April 2004 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Janne Lennell 3/06: Avundsjuk på att du har Kjells album...vill ha :)..men grattis till dig!...
Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...
Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...
Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...
Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...
Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...
Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...
Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...
Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...
Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...


Kommentarer till blogginlägget: