Blogginlägg

Covers: Bettye Lavette

BETTYE LAVETTE: Things have changed (Verve, 2018)

LIKT EXEMPELVIS JOE COCKER OCH LINDA RONSTADT, för att nu bara nämna två personligt utsökta sångare, kan knappast heller Bettye LaVette tituleras coversångare, fast hon väldigt sällan skriver låtarna hon spelar in. När hon gör ett album med bara Bob Dylan-låtar blir det en blandning av både kända och udda mindre kända låtar. Men det spelar inte så stor roll ty 72-åriga Bettye tolkar allt material på skivan med samma dignitet och stora personlighet.
   Så fort hon öppnar munnen med den kraftfulla rösten låter det så fantastiskt levande och med Steve Jordan i producentstolen blir arrangemangen en mix av mer modern soul och traditionellt känslig r&b. Jag tycker det hörs på hela framförandet att den gamla damen trivs i miljön och levererar en majoritet av fantastiska tolkningar av Dylans material.
   Både producent och artist är tydligt öppna för förändring och har exempelvis förvandlat ”The times they are a-changin'” till swamprock och ”It ain't me babe” är här en långsam soulballad med elpiano. Och ”Political world ” exploderar i ren soulfunk, som egentligen inte är min kopp té, som kryddas av Keith Richards rockiga elgitarr. Keith gästar även på ”It ain't me babe”.
   Nästan alla låtarna är radikalt förändrade om man jämför med Dylan-originalen och gör på det viset albumet till en många gånger spännande lyssning. Speciellt som flera låtar tillhör Dylans för mig mindre kända repertoar. ”Don't fall apart on me tonight” är en pianoballad, elpianot i ”Seeing the real you at last” doftar ”I heard it through the grapevine” och i den mindre soulkryddade ”Mama, you been on my mind” är det både steelguitar och piano längst fram i arrangemanget.
   Men riktigt överraskande blir det på ”Ain't talkin'” där fioler, cello (från The Firey String Company) och dragspel förvandlar låten till nästan klassisk symfonisk musik.
   ”What was it you wanted” tillhör också de mer udda och oväntade spåren på skivan. Stundtals lite jamsessionkänsla med wah-wah-gitarr, framträdande congas och trombonsolo av Trombone Shorty (Troy Andrews från New Orleans). Så långt från Bob Dylans singer/songwriter-genre som det går att komma.
   Hela albumet är som sagt spännande med många oväntade tolkningar men avslutningen på skivan, de tre sista låtarna, är fantastisk. I ”Emotionally yours”, med akustisk gitarr och piano, sjunger Bettye bättre än någonsin och på ”Do right to me baby (do unto others)” rockas det friskt och hämningslöst där jag nästan hör ”Whole lotta love”-riff i Steve Jordans elgitarr.
   ”Going, going, gone”, blygsam låt från Dylans ”Planet waves”, förvandlas här till en stor, stor och känslig ballad. Underbar final på en intressant skiva.

1. "Things Have Changed" 6:57
2000. "Wonder boys" (Soundtrack).
2. "It Ain't Me Babe" 5:46
1964. Från albumet "Another side of Bob Dylan".
3. "Political World" 4:03
1989. Från albumet ”Oh mercy”.
4. "Don't Fall Apart on Me Tonight" 5:21
1983. Från albumet ”Infidels”.
5. "Seeing the Real You at Last" 5:08
1985. Från albumet ”Empire burlesque”.
6. "Mama, You Been on My Mind" 3:47
1964. Utgiven först 1991 på "The Bootleg Series Vol 1-3".
7. "Ain't Talkin'" 5:41
2006. Från albumet ”Modern times”.
8. "The Times They Are A-Changin'" 5:10
1964. Från albumet med samma namn.
9. "What Was It You Wanted" 4:47
1989. Från albumet ”Oh mercy”.
10. "Emotionally Yours" 5:27
1985. Från albumet ”Empire burlesque”.
11. "Do Right to Me Baby (Do Unto Others)" 3:38
1979. Från albumet ”Slow train coming”.
12. "Going, Going, Gone" 4:06
1974. Från albumet ”Planet waves”.

/ Håkan

Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...

Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...

Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...

per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...

Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...

Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...

Silja 31/07: Var finns scenen sonheter Innergården?...

Olle Unenge 31/07: ”Men jag var mycket äldre då. Jag är yngre än då nu.”...

Ralph Svalander 7/07: Så kul att läsa detta. Jag var där. Har funderat på när det var. Trodde 71...

Silja 2/07: Ingen The Weight utan mitt önskemål!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.