Blogginlägg

"Släktens sista skall"

JONAS HJELTE
Släktens sista skall
(Alavas Musik)

Redan i helgen, när jag upplevde Py Bäckman och Janne Bark live, konstaterade jag att det är en mördande konkurrens i musikbranschen och att kända namn inte automatiskt säljer skivor eller lockar massorna till konsert. På skiva ett rutinerat hantverk som dock inte står ut bland floder av svenska kvalitativa texter och melodiös pop. Utan att måla någonting på väggen så finns risken att Jonas Hjelte, som har sina rötter i Kumla, hamnar i samma anonyma fålla fast kvalitén är obestridlig både på sång, produktion, arrangemang och låtar.
   Jag ska inte ännu gÃ¥ng tjata om att det ibland ekar Peter LeMarc om nÃ¥gra av hans lÃ¥tar här men pÃ¥ bland annat den självbiografiska titellÃ¥ten, med nÃ¥gra starka textdetaljer, hamnar jämförelsen tveklöst nÃ¥gonstans i det omrÃ¥det.
   Majoriteten av lÃ¥tarna är däremot poprock som kanske i nÃ¥gra fall skulle kunna göra en jordnära succé i Melodifestivalen med sina texter och catchy refränger. Kanske inte tillräckligt visuellt och spektakulärt för den scenen men nÃ¥gon gÃ¥ng, nÃ¥got Ã¥r, borde musik och text kunna tas pÃ¥ allvar även i den hysteriska världen. Och dÃ¥ föreslÃ¥r jag "Vad du än tror" eller "Dom lÃ¥nga nätterna" om Jonas skalar bort de alltför tydliga Ulf Lundell-sekvenserna i den senare lÃ¥ten.
   Allt pÃ¥ skivan är liveinspelat i studion, som i det här fallet är Bärfendals hembygdsgÃ¥rd i Bohuslän, och pÃ¥ sina ställen framkallar det en viss nerv i bÃ¥de framförande och arrangemang. Och det spelas genomgÃ¥ende snyggt och fantasifullt när delikata gitarrsolon och en flödande orgel verkligen hörs i arrangemangen som dock alltför sällan överraskar pÃ¥ riktigt. Men när "Surfande vän" utvecklas frÃ¥n en trygg traditionell singer/songwriter-lÃ¥t till nÃ¥got spännande och när det intensiva gitarrintrot presenterar "Lika fri" nÃ¥r albumet sin höjdpunkt.
   Fast avslutningslÃ¥ten, godnattsÃ¥ngen till sonen Cornelis, är nog i sin helhet skivans vackraste minuter. Där Jonas fru Anns duettröst understryker närheten och kärleken till ett barn utan att det blir det minsta överdrivet sött och sliskigt.

/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.