Blogginlägg
Inspirerad Richard Lindgren
Foto: Carina Österling
Foto: Anders Erkman
Den här recensionen publicerades ursprungligen na.se 5/9 2015.
RICHARD LINDGREN
Live at Heart/Kulturhuset, Örebro 4 september 2015
Richard Lindgren, genom åren en trogen Live at Heart-artist som dock hoppade över förra årets festival, är tillbaka i Örebro med den amerikanska singer/songwriter-traditionen i ryggraden. Stärkt av framgångarna i Italien var det en inspirerad och ovanligt koncentrerad Richard som klev upp på scenen inför en liten men andäktigt lyssnande publik.
Under konsertens fem första låtar hade Richard sin Örebrokamrat Simon Nyberg på banjo bredvid sig innan han, som spelar i sex olika konstellationer på festivalen, var tvungen att skynda till nästa gig. Simon är ju en virtuos på sitt instrument, explosiva solon på några låtar, och bredvid Richard och hans sånger och tillsammans blev det en halv konsert av finstämd och nästan magisk karaktär. Och den andra halvan, inklusive några inspirerade mellansnack, blev inte sämre.
40 minuters-konserter ger inte utrymme för några större utsvävningar eller överraskningar men efter sina gamla, "Five pints and a wink from Gwendolyn" och "Back to Brno", och nyare låtar, "Sundown on a lemon tree" och "A miracle like you" (skriven på Stora Hotellet i Örebro) klämde Richard in en helt ny låt.
"Lonesome Giacomo" hade de typiska Richard Lindgren-dragen, möjligen inte tillräckligt överraskande, men lär växa med tiden. En låt som egentligen är en rocklåt med band och är redan inspelad för nya skivan. Det är ju det som är så fascinerande med en rockpoet, artist och framförallt låtskrivare som Richard Lindgren. Han kan framföra sina låtar i så många olika skepnader, gitarr, piano eller med band, och kan lätt anpassa sitt material för olika sammanhang. Vilket gör honom både flexibel och genuin på samma gång.
/ HÃ¥kan
Lördag och final på årets Live at Heart
Teknikstrulig powerpop
<< | September 2015 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | |
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
28 | 29 | 30 |
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: